En predikan späckad med bibelcitat

Nedan slutet på predikan ”Om kristen fullkomning” av John Wesley.

Mina kära barn, detta är de löften vi har, både i lagen och från profeterna, och när det profetiska språket nu har bekräftats för oss i evangeliet genom vår välsignade Herre och hans apostlar, låt oss därför rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighet. Låt oss alltså se till att ingen av er tror sig vara för sent ute, medan löftet att få komma in i hans vila (där den som gått in får vila ut från sitt verk) ännu står kvar. Låt oss glömma det som ligger bakom oss och sträcka oss mot det som ligger framför oss och löpa mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Jesus Kristus, åkallande honom dag och natt till dess också vi befrias från vårt slaveri under förgängelsen och når den frihet som Guds barn får när de förhärligas.

Växlingen mellan kursiverad och icke-kursiv stil ovan är till för att visa hur stor del av detta predikoutsnitt som är direkta eller bara lätt omformulerade bibelcitat.* Just det här avsnittet är mer citat än icke-citat, ifall någon undrar. Gissningsvis har Frances Young, teolog och metodistpastor, valt ut avsnittet just för att det är lite extremt men ändå typiskt för John Wesleys predikokonst. Jag blir fascinerad. Inte primärt av budskapet i sig utan av den väv han skapar, med frimodigt brukande av bibelcitat.

Metodistkyrkans grundare levde nu på 1700-talet. Så här går det förstås inte att predika idag. Folk kan för lite bibel. Wesleys åhörare greppade säkert en stor del av referenserna. De som inte omedelbart placerades kunde sen ligga kvar i bakhuvudet och bli till aha-upplevelser senare.

Essän ”Att väva kulturer med Bibeln som tråd” av Frances Young, ingår i den där antologin ”Läsarna i distraktionernas tid” som jag redan har använt ett par gånger. Young jämför Wesley med en troligen syrisk predikosamling som brukar kallas ”Makarios homilior” och som tillkom före eller under 500-talet. Sättet att bygga kollage av bibeltexter och skapa associationsvävar har Wesley onekligen gemensamt med den där gamla predikosamlingen som har påverkat pietism och tidig metodism, hittar jag i Nationalencyklopedin. Minsann. Det är inte bara slump då, och samma hjul uppfunnet två gånger, utan direkt påverkan.

När Wesley predikade framgick det inte vad som var bibelcitat och inte. Det fick läsaren klura ut själv, eller låta bli. När predikningarna gavs ut i tryck, markerades citat, både Bibel- och andra, med kursiv stil alternativt citattecken.

Om Rebella blev utsatt för såna här predikningar IRL skulle hon bli sporrad att leta upp och hitta igen de ingående beståndsdelarna. Hon skulle bli inspirerad till bibelläsning. Yep. Solklart, även i de fall då själva ämnet för predikan kanske inte ligger henne varmast om hjärtat.

Somliga frikyrkopredikanter kryddar sina predikningar med att skjuta in vershänvisningar i den. Det gör på mig ett dåligt intryck. Låter ”sektigt”, och gör det inte alls lika spännande att leta upp. Vad är egentligen vitsen med att predika på det sättet? Om jag inte själv får repa upp väven, vet jag inte om jag får någon större lust att själv försöka försöka väva om den.

”Makarios homilior” är tillkomna i klostermiljö, bland munkar som till skillnad från den tidens lekmän aktivt arbetade med sin bibel. Wesley predikade för väckelsens folk, de som kom att kallas för läsare. Wesleys genomsnittliga åhörare kunde säkerligen mer Bibel än vad genomsnittlig kyrkbesökare gör idag. Ändå tycker jag att själva tekniken bakom predikosättet ovan borde kunna funka även nu. Man får dra ner på citattätheten, visst. Kanske betona citaten lite extra när man talar (det är jag f.ö. övertygad om att även Wesley gjorde).

Är det ur denna tradition som det kommer att späcka en predikan med för resonemanget mer eller mindre centrala bibelcitat, fast man anger dem med kapitel- och versnummer i själva predikan? Och sen ballar det helt ur, till att man ”för sina resonemang i bevis” med hjälp av lösryckta bibelcitat? vilket alla vid det här laget vet är fult och aja baja.

Om man inte tänker på det som att liksom bevisa att det man säger har stöd i Bibeln, utan tvärtom som att man bygger en associationsväv med hjälp av bibeltext. Då tror jag att det kan funka även idag. Men vi måste komma bort ifrån det där med fakta och bevis, som våra modernitetsskadade hjärnor så gärna snurrar fast sig vid. Klarar vi av att göra det?

I föregående blogginlägg klagade jag en del på Svenska kyrkans förtunning i budskap och innehåll. SvK är nu inte ensam om detta. Det gäller även frikyrkan. Läsarnas barnbarn har slutat att läsa – och vad blir då kvar av den frikyrkliga identiteten?

Jag brukar säga att Svenska kyrkan famlar, och famlar fel. Frågan är om inte svensk frikyrklighet är ungefär lika famlig – delar på ungefär samma sätt, och andra på diametralt motsatt.

Nej man kan nog inte predika som Wesley och ”Makarios” idag, inte rakt av. Men tänk om det går att försiktigt tilämpa delar av konceptet. Vore inte det en tillämplig pusselbit i kristendomens, eh. Återförtrollning?

*2 Kor 7:1,Heb 4:1 och 4:10, Fil 3:13-14 samt Rom 8:21

Annonser

2 thoughts on “En predikan späckad med bibelcitat

  1. Både Wesley och Makarios är personliga favoritpredikanter.
    Ligger i topp tillsammans med Johannes Chrysostomos & Gregorios av Naziansos.
    Det predikas för lite bibeltext i kyrkorna, men när det görs så vill de flesta ha referenser till verser.

    Gilla

    • I en kyrka såg jag utskrivna predikningar ligga i en hög som man kunde ta. I DET formatet förstår jag bibelhänvisningar, men mitt under löpande predikan … sånt gör sig så mycket bättre i skrift, jue.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s