Den lata maktkyrkan och den fromma kyrkan

Detta är en av Rodney Starks favvoteser – han med den där kursboken som ska ge fördjupning åt valda avsnitt, som komplement till den kursbok som springer igenom hela kyrkohistorien med en mångfald detaljer som svischar förbi.

När en kyrka blir för mäktig, stor och rik. Då slutar den anstränga sig. Då blir den lat. Ett resultat blir att folket ignorerar den. Medeltidens människor var, tvärtemot vad vi ofta tror, inte särskilt kyrksamma. Religiösa var de, om än på ett ganska privatreligiöst sätt, men hur kristna gemene man var kan egentligen diskuteras. Kristendomen nådde aldrig riktigt ner genom de europeiska folklagren.

Men mitt i den lata monopolkyrkan kommer att uppstå små motrörelser – under senmedeltiden och början av renässansen diverse munk- och nunneordnar. De får människors respekt, på ett helt nytt sätt. De flesta ordnar kommer förvisso att tämjas av kyrkan och oskadliggöras, men det ploppar upp nya. Starck kallar dessa motrörelser för ”den fromma kyrkan”.

Ett par gånger fick den fromma kyrkan faktiskt makten även i den normala kyrkohierarkin, med ett par fromma påvar som (surprise!) var ordensmän. Det var epoker då saker förbättrades men den utvecklingen avbröts fort när den ”normala” lata kyrkan återfick herraväldet.

Även utan Rodney Starks färgklickar i ”The Triumph of Christianity” är denna slutsats oundviklig efter en snart genomgången tiopoängskurs i kyrkohistoria: kyrkan har inte alltid varit jättemycket att hurra för. Ofta har stora delar av den inte funkat så där superfantastiskt bra.

Läget i Svenska kyrkan av idag är alltså inget att bli jätteförvånad över. Man får ta det som det är, inte förvänta sig för mycket – och om man har möjlighet och motivation, söka sig till någon sån där liten fromhetsoas.

Rebella tänker göra just så. Inom eller utanför Svenska kyrkan spelar ingen roll – organisation, schmorganisation. Det där är något världsligt. Inte det som egentligen betyder något.

Utöver det olycksaliga tacotweetet har alltså en amerikansk religionspsykolog vid namn Rodney Stark en hel del att göra med att jag i tisdags traskade in på församlingeexpen för att skriva på en utträdesblankett.

Stark hävdar bestämt att man inte ska tro att det var väldigt mycket bättre förr. Det var det inte.

Börja inte plugga kyrkohistoria, pojkar och flickor. Man vet aldrig vad det kan leda till.

Annonser

4 thoughts on “Den lata maktkyrkan och den fromma kyrkan

  1. Det jag läst mest om är svensk kyrkohistoria. Svensken i gemen började väl i slutet av 1800-talet gå i kyrkan. På 20-talet var väl kyrkogången i t ex i Uppland väldigt låg. Nattvard firades i många församlingar i en gång om året. En del präster trodde att de var den sista generationen som firade nattvard. Sedan kom högkyrklighet.

    Gilla

  2. Frågan är då när de eg. började.

    Kyrkan blev ju maktapparat tätt hoptvinnad med staten. Jag tippar att det är vad som gjorde det, i högre grad än religiöst nit genomsyrande hela befolkningen.

    Att Rodney Stark är slarvig med detaljerna och ofta resonerar utifrån slarvigt underlag är en annan sak.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s