@svenskakyrkans känsla för Jesu fingertoppar

(syntolkning: Tweet, med animerad gif-Jesus som vid klick fladdrar med fingrarna)

”Varför fladdrar han med fingrarna?
För att det är fastedag?”

Så sade en chattkompis som alls inte är kyrklig engagerad, om än kanske sådär lite privatreligiös och framför allt intresserad av historia.

Svenskkyrkliga bryr sig nu sällan om fastedagar. Fastan före påsk och jul har delvis kommit tillbaka, som ett resultat av kontakt med andra kyrkor, men fredagar som fastedag ska man nog tillhöra rätt speciella kretsar inom Svenska kyrkan för att ha koll på. Folket på kyrkokansliets infoavdelning, de som rattar Twitter-kontot @svenskakyrkan, har det garanterat inte.

Min kompis igen:
”Det är inte förnedrande eller ett hån mot Kristus, men det är ett hån mot och förnedrande för de som är högkyrkliga.”

Så kan man nog se det. Kanske även mot katoliker, som ända fram till Andra vatikankonciliet på 1960-talet inte åt kött på fredagarna. Med tanke på att tweeten lades ut samma helg som ärkebiskop Antje och kardinal Anders tillsammans firade gudstjänst i Uppsala domkyrka som avslutning på reformationsåret känns det väl ändå ganska okänsligt. Men som sagt, det här infofolket har säkerligen inte koll.

Min egen association var mer i stil med denna.

(syntolkning: Den klassiska nattvardsscenen, variant av Da Vincis, med bordets håvor ändrade till tacos)

Bilden är gjord av en ateist. Och jag tycker den är kul! men den hade inte varit lämplig för ett kyrkligt, officiellt konto att twittra ut. Jag retweetar en hel del mer hädiska skämt än denna, kan tilläggas, gjorda av Muralgranskaren. Men Muralgranskaren är ett humorkonto. Det är liksom skillnad, jämfört med kontot @svenskakyrkan.

Avslutar med Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och vad jag vet typ allmänt vettig. Många har tyckt om den här Jesusfingerviftande tweeten, lajkat och retweetat. Jag vet nu inte vad Barrling har för relation till kyrkan men jag tror att såna här reaktioner, även bland inte jättehyperkristna, är ganska vanliga.

Mina försök att diskutera sånt här med människor som på olika nivåer har uppdrag i Svenska kyrkan har inte fallit väl ut. Diskussionen brukar stanna vid ”men jag tycker det är fint/kul” och ”Gud tar säkert inte illa upp”. Det tror inte jag heller – men människor tar illa upp, alternativt bara tycker det är ovärdigt och tappar respekten.

Människors behov av allvar och helighet kan kanske mötas i församlingen (eventuellt, beror på). Svenska kyrkans kanslis infoavdelning hjälper då inte till. Det är ganska sorgligt.

Annonser

8 thoughts on “@svenskakyrkans känsla för Jesu fingertoppar

    • Nuförtiden får katoliker välja själv vari ens fasta ska bestå, vad jag har fattat. Förstår kritiken att det inte riktigt är i enlighet med fastans syften att fokusera på läckra och lyxiga fiskrecept, typ.

      Men att du bekräftar att även katoliker som joinat i detta årtionden känner till kopplingen mellan icke-köttätande och fredagar är i sammanhanget intressant.

      Gilla

  1. Skälet till att fredagen klassiskt varit fastedag (och fortfarande är det för många) är för att då minns man Jesu lidande och död. Noterar att jag missat att tänka på ortodoxerna här. Lika sant för dem som för katolikerna, förstås, även om jag inte vet huruvida man uttrycker det med kostregler eller något annat.

    Såg en twittrare som formulerade att Svenska kyrkan här lyckats med att trampa på de kyrkor vars medlemmar mest består av invandrare. Ja, den aspekten finns.

    Gilla

  2. Fredagen har ju återvänt som katolsk fastedag, under BXVI. Däremot är det alltid så att om man av något skäl inte har möjlighet att matfasta, eller om det är olämpligt, så väljer man att avstå på andra sätt. Det gäller såväl i större fastor som på fredagar. Sedan går det också att förstå det där med att avstå på olika sätt. Å ena sidan finns ju skapelseteologiska skäl att avstå från kött, och då kan det vara bättre med mer exklusivt fiskrecept än med falukorv. Å andra sidan kan man tolka det som en ekonomisk grej (det är vanligt på många håll att skänka sparade lunchpengar till välgörenhet), och då är det bättre med falukorv än med fina fisken…

    Men det är alltså inte konstigt att även ”färskare” katoliker känner till fredagsfastan eftersom den återuppstått.

    Liked by 1 person

  3. I kyrkorätten skiljer mellan lagen om fasta och lagen om abstinens. Lagen om fasta reglerar hur mycket man får äta och lagen om abstinens vad man får äta. I den meningen så var det väldigt länge sedan (kanske så långt tillbaka som på medeltiden) som man fastade på fredagar utanför advent och fastan. Fram till 1966 gällde att alla döpta katoliker som fyllt 7 år skulle avstå från kött på alla fredagar förutom en när fest med mässplikt inföll på en fredag t ex juldagen. Från 1966 kan den lokala biskopskonferensen bestämma att fredagsabstinensen kan ersättas helt eller delvis med andra botövningar (Gäller ej på askonsdagen eller långfredagen) . Dessutom höjdes lägsta påbjudna ålder från 7 till 14 år. Dessa bestämmelser infördes i den kyrkolagen som trädde i kraft 1983 och ersatte den tidigare från 1917.

    I de flesta katolska stiften kan man numera ersatta fredagsabstinens med andra botövningar men t ex i stiften i England och Wales återinfördes lagen om abstinens av kött den 16/9 2011 ett år efter påven Benedikts besök i Storbritannien.

    Den amerikanske musikern och matematikern Tom Lehrer kommenterar bl a förändringen av fredagsabstinensen vid ett framträdande i Köpenhamn i september 1967:

    Liked by 1 person

    • Allas vår Magnus, grundlig som vanligt. Okidoki, abstinens då. (Hoppas ni inte får abstinensbesvär.)

      Tycker att du och Magdalena motsäger varandra en smula ang. påve B –
      att hon för enkelhetens skull medvetet använder ordet fasta lite fel, på samma sätt som jag, förstår jag. Men jag kommer nog inte att fördjupa mig särskilt mycket mer i katolskt icke-köttätande.

      Tom Lehrer :D tror att du har länkat till den förut.
      ”Genuflect genuflect genuflect!”

      Gilla

      • Vi motsäger varandra och jag utgår som vanligt från att Magnus har rätt. Troligtvis är det återinförandet i England och Wales som jag missuppfattat och trott varit generellt. Därtill är det betydligt fler katoliker i min omgivning som avstår kött på fredagar numera än när jag växte upp, vilket kan ha bidragit till min förvirring.

        Gilla

  4. Undrar om vi motsäger varandra. Jag beskriver vad som gäller kyrkorättsligt medan Magdalena beskriver förändrad praxis. Under Benedikts tid återkom en del äldre bruk som var tillåtna eller t o m påbjudna men fallit ur bruk.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s