Västfixerad treenighet: THS kommer ha nytta av sina ortodoxer

Tillåt mig gissa att det inte är särskilt länge som det funnits ortodoxer med på kurserna på THS. Om man riktigt hunnit vänja sig hade man nog redan bytt ut Alister McGraths ”Theology, the Basics” mot någon annan kursbok. Det är en enkel och tunn teologibok som kompletterar de historiska böckerna, genom att förklara de kristna grundkoncept som då och då förs diskussion om, eller slåss om, genom kyrkohistorian. So far so good, men den här boken är faktiskt mellan varven omåttligt västfixerad. Mest märks det i kapitlet om treenigheten.

Här i väst har treenigheten varit sorgligt försummad, minst sen deismens glansdagar på 1700-talet. Men så har inte varit fallet i öst. Rätta mig om jag har fel här, men det tror jag inte.

there has been a massive revival of interest in the doctrine of the Trinity in Christian theology in the late twentieth and early twentyfirst century. The foundations of this revival of interest were laid by Karl Barth and others in the period before the Second World War. Since then, there has been a massive surge of interest in developping Trinitarian approaches across the life and thought of the church. Catholics, Protestants and Orthodox alike have been involved in the exploration of the Trinitarian geography of faith.

Vad gäller just Barth vet jag inte, men vågen av treenighetsintresse efter honom har i mycket hög utsträckning gått till östkyrkan för inspiration i sin treenighetsteologi. Här får man närmast intrycket att även östkyrkans treenighetsintresse nytändes av Kalle B. Tillåt mig att småle.

Vid varje tillfälle när McGrath hade kunnat hänvisa till östkyrkliga begrepp slinker han undan, eller sminkar över att det är vad han gör. När han skriver ”Guds enhet är en enhet av personers relationer till varandra, vilket uttrycks i kappadokiernas doktrin om perichoresis”, är han mycket medveten om att ytterst få av de studenter som använder denna lärobok vet vilka som åsyftas med kappadokierna. Deras begrepp perichoresis förklarar han sen med hjälp av en modern teolog, den icke helt okände protestantiske teologen Jürgen Moltmann. Av de sätt att beskriva treenigheten som boken använder är nog Moltmanns det enda som kan kallas immanent, dvs sådan treenighetsförståelse som fokuserar på de tre personernas inbördes relationer. McGrath lägger istället sitt krut på att förklara ekonomisk treenighetsförståelse, förmodligen eftersom detta är vad moderna protestantiska teologer brukar koncentrera sig på.

Ekonomisk treenighet är en fantastiskt konstig term, men tänk på att ”Guds frälsningsplan” på engelska heter ”the economy of salvation”. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betydde från början hushållning eller förvaltning. McGrath översätter det till ”det sätt man har organiserat sina affärer”. En ekonomisk förståelse av treenigheten syftar till hur Gud har uppenbarat sig genom sitt sätt att handla i historien, särskilt då med fokus på just frälsningshistorien – de sätt, varmed Gud genom historien har ordnat människors frälsning.

Den irritation som fick mig att skriva det här blogginlägget fick mig att kolla upp några av de teologer som boken citerar på Wikipedia. I artikeln om Catherine LaCugna förklaras det där med immanent och ekonomisk treenighet alldeles ypperligt, så för egen del får jag väl vara glad över den irritation boken väckt – jag har lärt mig mycket på det.

Men om jag var ortodox, och hade någorlunda begrepp om min kyrkas uppfattning om Treenigheten. Då hade jag nog inte blivit irriterad på den här boken, utan direkt arg.

Det ska sägas att boken även hoppar över Augustinus, vars treenighetsförståelse kom att definiera västkyrkan. Jag antar att den anses svårbegriplig för oss idag, och ingen fruktbar angreppsvinkel. För egen del säger den mig inget alls. Men om Karen Armstrong kan förklara ortodox treenighetslära – det vill säga i princip den ursprungliga, som östkyrkan aldrig övergivit – så man blir alldeles betagen, då borde väl Alister McGrath också … tja, nu ska man faktiskt inte begära av läroboksförfattare, ens mycket välkända sådana som McGrath, att ha Karen Armstrongs författartalang och flyhänta prosa.

THS kommer nog att fixa till sitt val av kursböcker på lite sikt. Nu har man ju fått sig en östkyrklig professor, vilket säkerligen kan vara en resurs inte bara för rent östkyrkliga kurser utan även för allmänna kurser som den här – för den heter ju faktiskt inte ”västkyrkans historia”, utan ”teologi och kyrkohistoria”.

Att man i kurserna är vana vid att ha både studenter dels från luthersk och dels från reformert tradition, och en majoritet som vistas i mer eller mindre blandning av de två, är uppenbart. Detta utnyttjas ofta i diskussioner, för att belysa skillnaderna. Men innan ortodoxerna kom hit fanns inget skäl för THS att se sitt västfixerade perspektiv. Det är väl jättebra, att man nu måste se det. De östkyrkliga gör det tydligare dels var de västkyrkliga står, och dels att västkyrkans normala position faktiskt inte utan vidare kan förmodas vara den världsvida kyrkans.

Själv ska jag följa upp den här kursen med att haka på ortodoxerna, i några poäng östkyrklig kyrkohistoria (inkl. lite annat). Där lär inte rymmas vare sig treenighetsteologi eller dito försoningsteologi. Om Karen Armstrongs förståelse av östlig treenighetslära är bristfällig torde jag inte få veta det i den kursen, men det är en av de punkter där jag faktiskt litar rätt hårt på min frk Armstrong. Hon är själv så uppenbart förtjust i beskrivningen av det treeniga mysteriet som något att meditera över istället för en ekvation att lösa och förstå logiskt. Till och med McGrath medger i en kort mening att ortodoxerna alltid har sett beskrivningen av Gud som treenig som svårbegriplig, och menar att det är meningen eftersom Gud övergår mänskligt förstånd. Det stämmer rätt bra med vad jag lärt mig hittills – men jag skulle jättegärna gå på en föreläsning om östkyrklig förståelse av treenigheten, om någon ville hålla en. Och sen finns ju några böcker man kan tugga i sig … det ska bli, någon gång.

Länkar

En av de teologer som kursboken citerar ang. treenigheten. Notera varifrån hon tagit sin inspiration.
https://en.wikipedia.org/wiki/Catherine_LaCugna

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s