Myten måste, på något plan, förstås som realism

Kyrkorna, och de flesta andra religioner, talar ett språk som kräver att myten förstås som realism. Himlen är en fysisk ort, Gud är en i någon form fysisk gestalt, de döda lever vidare i ett slags kroppslig form.

Detta oerhört intressanta påstående hittade jag i en gammal debattartikel i Sändaren, skriven av Rolf Christoffersson som tydligen är pensionerad pastor. I övrigt vet jag inget om honom. Dessa två meningar finner jag helt underbara.

Sen fyller Christoffersson på med

Att vara troende anses innebära att man accepterar dessa föreställningar som fysiskt sanna.

Här är jag inte lika förtjust. Vadå ”fysiskt sann”, hade man nog sagt under antiken. Här är det modernitetens kravsom knackat på Christofferssons dörr.

Trots de underbara två meningar jag citerade i inledningen förefaller Christofferssons agenda vara att nå fram till en kristendom där man inte måste hålla ett antal uppfattningar tillkomna i antikens nu utdaterande världsbild för sanna. Tyvärr brukar sånt leda till att man undergräver sina myter. När den inte längre förstås som realism är myten gravt skadeskjuten. Kråkan ligger där och flaxar med vingarna, men får ingen vikt under dem och lyckas inte ta sig upp ur diket den ramlat ner i.

Själv kravlar jag runt i samma dike. Den ende Gud jag kan intellektuellt förhålla mig till är en alldeles för okonkret Gud för att det ska riktigt funka att be till honom.

I skrivande stund deltar jag i ett osedvanligt intressant samtal på Twitter. Det började med en tweet om ett middagssamtal om Pippi Långstrump i en barnfamilj, och sen spann det lös. Är Bröderna Lejonhjärta en fantasi med syfte att finna mening i en brors död? Trodde Jonathan själv på Nangijala, eller berättade han bara en saga för sin döende lillebror? Finns Pippi Långstrump på riktigt, eller är hon en fantasi som hjälper Tommy och Annika att hantera sina egna liv? Finns Karlsson på taket – har de vuxna som säger att han bara är en fantasifigur rätt?

Fantasymänniskorna, med kretsar av fans kring Ringen etc. brukar tala om att agera, skriva, tala ”in world”. I sina egna alster, skriver de om Frodo och Gollum som om de var verkliga, existerande varelser. Riktigt märkbart blir det när de går utanför den egna fan-kretsen och börjar exv. skriva artiklar på Wikipedia om sina älsklingsämnen. Då blir det krock med den neutrala kunskapssynen. F.ö. finns åtminstone på svenska Wikipedia en del artiklar om kristna företeelser som kan sägas vara skrivna ”in world” …

… som utövare av något slags religion tror jag man måste, på något plan, röra sig in world. Frågan är bara hur man gör det, på ett sätt som går ihop i det 21:a århundradet? Den tidiga liberalteologin med sin önskan att avförtrolla, avmystifiera och avmytologisera är i alla fall ett blindspår. Så mycket ser jag som säkert. Mystifiera mera! men hur?

Det förekommer att ateister fnysande menar att Gud och Jesus är något slags låtsaskompis. Om deras barn har låtsaskompisar beter de sig då likadant?

De kanske svarar att det är skillnad. Vi är ju vuxna. Jag undrar jag om skillnaden eg. är så stor.

Kan jag möjligen ta mitt inledande citat av Christoffersson, och byta ut ”realism” mot ”realitet”?

Rebella grunnar vidare.

Christofferssons debattartikel ”Varför brottas inte kyrkan mer?”
http://www.sandaren.se/debatt/varfor-brottas-inte-kyrkan-mer

Här ett par damer som hört samme Christoffersson hålla föredrag i en kyrka. De tycks uppfatta honom som en sån där relativistisk typ som inte eg. håller något för sant. Är det en rättvis bedömning? Jag har ingen aning.
”Förvånad när teologen utgår från egen filosofi”
http://www.sandaren.se/debatt/forvanad-nar-teologen-utgar-fran-egen-filosofi

Annonser

10 thoughts on “Myten måste, på något plan, förstås som realism

  1. ”Fysisk sanning” är väl kanske inte det mest lyckade begreppet om man inte definerar dess motsats?
    ”Metafysisk lögn” kanske snarare är det begrepp som avses?
    Vad Christoffersson undviker är att tala om huruvida författarna till böckerna i NT ansåg sina texter berätta den ”fysiska sanningen” eller inte. Om de nu gjorde det, vilken all rimlig skrifttolkning tyder på, så har nog Christoffersson inte mycket belägg för det hab säger förutom sin egna magkänsla. Ännu en som pratar i nattmössan med andra ord.

    Gilla

  2. Ping: Inte förstå som realism. Men förstå som på riktigt. Det är inte samma sak. | Rebellas andra

  3. Nu ligger jag efter i bloggläsandet, men jag måste passa på och kommentera ändå, för jag tycker att frågorna här passar in på aktuella funderingar i den lilla grupp som försöker hitta sätt att tala om kristen tro utan att fastna i låsta bilder av den. Vi är inte direkt först med det, men ska försöka göra något konkret av det, i form av några gudstjänster i Stockholm (Sabbatsbergs kyrka) under hösten. Vi kommer att arbeta med en klassisk liturgisk form, men ett mindre klassiskt innehåll. Om du är intresserad – eller vet andra som är det – så välkomnar vi till det första försöket på måndag 2 oktober: https://www.facebook.com/events/795105300672190/

    Det som sliter mest i mig när det gäller vad man som troende kristen måste hålla för sant, är vad dessa försanthållanden skapar för effekter. Av frukten känner man trädet, typ. Och jag tycker inte att mina bestämda sanningar måste kräva att andra tänker likadant. Den svåra frågan är alltid hur mycket vi måste tänka likadant för att ha en troendegemenskap som bär. Jag lovar att återkomma när jag hittat svaret på den. Men det blir antagligen Ovan där…

    Gilla

    • Det går precis lika bra att kommentera på gamla blogginlägg som på nya.

      För mig är det där precis den väg jag inte tänker gå. Jag tänker hålla mig till det klassiska innehållet. Herren är min tillflykt och min borg … bestämmer jag mig för att ingen finns som lyssnar – ens i den vidaste aspekt av ordet man kan föreställa sig – lägger jag nog ner det här.

      Jag tycker att själva ordet ”övernaturligt” i sammanhanget är föråldrat. Det är att hålla fast vid modernitetens krock med religionen. Kom igen, vi är postmoderna nu. Tänk om föreställningen om en skapargud inte är ett smack mer övernaturlig än föreställningen om Marknaden?

      Måste tipsa dig om detta.
      http://ths.se/content/konferens-bortom-det-övernaturliga
      Jag tänker gå, delvis eftersom CGO är en gammal bloggbekant, men jag förvåntar mig att det mesta som sägs kommer att kännas i största allmänhet irrelevant – för mig personligen, alltså. Sen är jag lika ointresserad av bestämda och väldefinierade ”försanthållanden”. Men det är en annan sak … eller rättare sagt, den andra sidan av myntet.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s