Att bekänna helande inför andra, oavsett symtom. Livets ord tidigt 1900-tal, typ.

Enligt den teologi som präglade helanderörelsen undfick människan helande genom att handla i tro (”act faith”) såväl mentalt som fysiskt och språkligt. Det gällde att tro på att man skulle bli helad, agera som om man var helad och bekänna inför andra att man var helad – oavsett kroppsliga symtom.

Klockren beskrivning av tidiga Livets ord, eller hur? (och förmodligen även det inte så tidiga, men där är min kunskap mer osäker så jag väljer att bara yttra mig säkert om det tidiga)

Fast texten handlar inte om Livets ord. Citatet handlar om det tidiga 1900-talets helanderörelse, eller helbrägdagörelserörelse för att använda det ord som då gällde. Rörelsen kom från USA, och seglade in under det svenska frikyrkoparaplyet i strömningar som ofta låg nära helgelserörelsen, den som Emil Gustafson tillhörde. Detta enligt Joel Halldorf, i hans gamla doktorsavhandling om sagde Gustafsson.

Jag vet ingenting om denne Gustafson och kan inte påstå att jag finner honom särdeles intressant, men Joel Halldorfs doktorsavhandling ”Av denna världen?” analyserar hans relation till moderniteten – delvis omfamnande, ja rentav ett barn av den, delvis starkt avståndstagande – och det är intressant. Boken är en avhandling och alltså ingen direkt läsfröjd. Dessutom kan jag egentligen för lite om svensk frikyrka och dess historia för att få in saker i sitt sammanhang, och avhandlingens lovordade välordnade uppställning går nog delvis förlorad på mig. Men som sagt: det där med moderniteten är intressant. Små lustiga fakta som det om helanderörelsen, vars teologi synes ha varit en närapå exakt kopia av en av Livets ords två mest skadliga egenheter*, får man på köpet.

Helande-/helbrägdagörelserörelsen är tyvärr svår att googla upp mer fakta om, åtminstone om man inte vill fastna i allt möjligt ur svensk frikyrkohistoria och det har jag nog inte tänkt mig. Vet man vad den kallas på engelska borde det finnas något på engelska Wikipedia. Ska jag gissa att rörelsen småningom gick upp i pingstsvängen?

Det där att man med munnen ska bekänna sig helad, oavsett symtom. Så fantastiskt praktiskt ur reklamsyfte, när nytillskott möter alla dessa härliga människor som berättar om hur de blivit helade … och så skadligt, för de som inte blir helade. I de flesta sammanhang torde det gälla de flesta.

Aversionen mot lidande, eller snarare icke-accepterandet av lidande som ett av människans livsvillkor, tillhör moderniteten (enligt någon av Halldorfs källor som jag inte tänker fördjupa mig i, men det låter högst rimligt). Och dessa rörelser som utlovar helande har då köpt denna del av moderniteten, samtidigt som de ofta tycks betrakta moderniteten som trons fiende. Sätter Halldorfs rubrik på avhandlingen något slags likhetstecken mellan moderniteten och ”världen”? Hittills verkar det lite så.

Den direkta korrelationen tro-helande lämnar inget utrymme för mysteriet. Världen är en maskin, och den som trycker på rätt knappar för önskat resultat.

Så beskriver Halldorf. Man skulle kunna tillägga ”och Gud blir egentligen ganska liten”.

Beskrivningar av framgångsteologins historia brukar börja med Kenneth Hagin och hans Rhema Bible Center. Det är därifrån det onda giftet kommit in, ibland bekrivet som ett slags gnosticism, som förstör kristendomen inifrån. Någon gång har jag hört talas om hans föregångare EW Kenyon, och utgått från att det var där det startade – men så var det nog inte. Nej, (det tidiga) Livets ord och Ulf Ekman är inga unikum, och det som predikats i Uppsala inte unikt inom väckelsekristendomen.

För ett år sen snavade jag över en text som menade sig ha identifierat äldre, icke-kristna rötter till framgångsteologin. Journalisten Kate Bowler skrev en bok om den samtidigt som hon själv led av cancer – ett sammanträffande som ser ut som en händelse. Hon menade att framgångsteologins rötter delvis finns i den amerikanska filosofiska 1800-talsrörelsen ”New Thought”. I Halldorfs avhandling får jag lära mig om liknande tendenser inom kristendomen som är äldre än både Hagin och Kenyon. Ett visst tankeinflöde kan nog ha skett från det där ”New Thought” – eller så är det tvärtom? eller så låg tankegodset i tiden och ploppade upp till ytan samtidigt både innan- och utanför de kristna ramarna, i synnerhet som det hela luktar väldigt amerikanskt.

Lite längre fram i Halldorfs bok hittar ytterligare ett exempel som låter skrämmande likt Livets ord och framgångsteologi. Det handlar visserligen inte om vare sig helande eller ekonomisk framgång, utan om helgelse – den kristnes förvandling till ett nytt och bättre jag, för att uttrycka sig lite grovt. Här och var hittar vi människor som menar att detta sker momentant – visst ekar detta ända tillbaka till Luther? – men enligt all mänsklig erfarenhet är det påståendet bisarrt. Det funkar inte så … men som sagt, en del har menat annorlunda. Här en Phoebe Palmer, som tydligen var en centralfigur i den amerikanska helgelserörelsen från start. Citatet är från 1853.

Genom en viljehandling skulle den troende ”lägga sig på altaret” – altaret förstods i sammanhanget som en symbol för Kristus – och våga tro att hon var helgad. Helgelsen var tillgänglig som en gåva nu, för var och en som ville ta emot: ”All that remains is for you to […] claim it. If you do not now receive it, the delay will not be on the part of God, but wholly on yourself.

Det hänger på dig själv, alltså. Vart tog nåden vägen?

Min egen dom över Ulf Ekman är inte särskilt nådig. Men om vi ska vara rättvisa bör vi inse att han faktiskt inte på egen hand skapat det paket han marknadsförde. Det har djupa rötter i den moderna tidens tankesätt, som återfinns både inom och utanför kristendomen. Själv tycker jag nog att det är ett exempel på något som kristendomen borde försöka hålla på avstånd.

*

*Den andra av Livets ords riktigt skadliga läror – eller kanske nr 1? – är förstås alla konstiga läror om demoner.

*

Länkar

Den amerikanska artikeln som lärde mig om ”New Thought”. Vill man sen veta mer om den finns en Wikipedia-artikel.
https://www.nytimes.com/2016/02/14/opinion/sunday/death-the-prosperity-gospel-and-me.html
https://en.wikipedia.org/wiki/New_Thought

Annonser

2 thoughts on “Att bekänna helande inför andra, oavsett symtom. Livets ord tidigt 1900-tal, typ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s