Frikyrklig quadriga?

Joel Halldorf pekar på att väckelserörelserna, som i så mycket var resultat av moderniteten, samtidigt uppvisade märkligt förmoderna drag i sina sätt att läsa samma bibelställen många gånger, idissla dem och göra dem till sina. (Jo jag är fortfarande kvar i den där ”Läsarna i distraktionernas tid”.) Det här är aspekter av frikyrkligheten som jag vet väldigt lite om – jag vet rätt lite om frikyrkan öht – men jag undrar en sak. Så här:

Medeltidens sätt att läsa Bibeln, med rötter i antiken,
kom småningom att sammanfattas i fyra tolkningssätt. Att tillämpa alla fyra på alla texter brukar benämnas quadriga, och anses vara en av de avarter som reformationen städade bort. I själva verket bör vi nog se det som att det är moderniteten som inte tyckte att detta längre höll måttet, nu när vi ska vara rationella och logiska och så där.

Är vi mogna att återvända till quadrigan nu, i besvikelsens epok när vi inte vet vad vi ska tala på för språk?

Det första läsningssättet är att hitta den bokstavliga meningen, den historiska meningen. Vad texten betydde för den som skrev. Detta är vad vår moderna värld fokuserar på. Alla är överens om att denna betydelse är viktigast – det hittar man även i den där boken om katolsk bibelsyn, ”Skrift och tradition”, ty den Katolska kyrkan har visserligen inom sina vida väggar visserligen bevarat en massa medeltida jox men huvudsakligen ändå joinat själva moderniteten. Själv är jag inte alls övertygad om att detta är så viktigt, men är inte beredd att formulera mig så hårt där. Jag sträcker mig till att det vetenskapliga, historiska förhållningssättet till bibeltexterna är gravt överbetonat.

Quadrigans resterande tre sätt att hitta mening i texten formuleras lite olika på olika håll, och det har säkert funnits ett antal olika varianter. Sammanställningen nedan kan säkert både kritiseras och kompliceras.

Under medeltiden satte man den allegoriska betydelsen högt. Här läser man texten symboliskt. Den som säger att kyrkan ”alltid har brytt sig mest om den bokstavliga betydelsen” har förmodligen inte på fötterna.
Den tredje tolkningen är den som gäller en själv: vad betyder detta bibelord för mig? Hur kan jag tillämpa det?
Den fjärde handlar om att hitta ett sätt att tillämpa texten så att den gäller de yttersta tingen, eller det himmelska.

Nu undrar jag.

Jag vet väldigt lite om läsarnas sätt att tolka sina bibeltexter. Men om man jämför deras bibeltolkning, kan man tänka sig att en del del av det kan stoppas in i någon av quadrigans fyra kategorier?

Var inte läsarna, på den tiden då de verkligen idisslade sina bibelord och levde liksom i dem, på det sätt som Anders Piltz i förordet beskrev att det när han var barn fortfarande fanns kvinnor i de gamla schartauanska bygderna som gjorde, rätt duktiga på quadrigans tredje tolkningssätt där bibelordet tillämpas på en själv?

Vad med metaforisk bibelanvändning? Utan att närmare känna till detaljerna i Sven Lidmans välkända predikan om ”svinintresset” undrar jag hur man ska karaktärisera hans sätt att använda svinahjorden som rusade i sjön när den onda anden flyttat över sig till den.

Mycket av det här tillhör väl det vi idag har svårt med i en gamla frikyrkligheten. ”Godtycklig bibeltolkning” säger vi kanske. Men kan man inte tänka sig att Bibeln kan läsas på olika sätt vid olika tillfällen?

Annonser

2 thoughts on “Frikyrklig quadriga?

  1. Snabb och intuitiv kommentar: uppvuxen i Missionsförbudet på åttiotalet finner jag det självklart och naturligt att använda de tre första läsningarna: historiskt, allegoriskt och personligt. En stor andel av de predikningar jag hört och fortfarande hör använder sig av denna metod. Den fjärde läsningen däremot är jag inte bekant med.
    Av detta skäl, antar jag, hade många svårt för den nya bibelöversättningen som så tydligt verkar fokusera på det historiska. Inte ovanligt att flera olika alternativa översättningar kan användas i en och samma gudstjänst.
    Har oftast fått intrycket att den tredje, personliga, läsningen är den ”som verkligen räknas” eftersom man förutsätts tillämpa bibelordet, inte bara förstå det.

    Liked by 1 person

    • Mycket intressant, tack!
      och jag håller med – det är ett problem med Bibel 2000. Förutom då att länken till så många gamla välkända språkliga uttryck kapades (vem pratar någonsin om att sätta sitt ljus under ett sädesmått?)

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s