Kampen för zygoters rättigheter

Alla fattar poängen med detta, hoppas jag.

Den som på allvar hävdar att livet börjar vid befruktningen, den borde rädda behållaren med de 100 ofödda människorna i.

Men det kommer ingen att göra. För ingen betraktar befruktade ägg som delat sig till max ett har hundra celler som människor, som barn eller ens som liv. Inte på riktigt.

Här har abortmotståndarna ett problem. Katolska kyrkan ”löser” det genom att förbjuda provrörsbefruktning … om inga befruktade ägg läggs i frys, kan detta etiska dilemma aldrig uppstå. Fast eftersom inte alla är katoliker, och det finns andra som kan tänkas lägga befruktade ägg i frys, kan situationen ändå tänkas uppstå.

Rackarns.

Rebellas andra

Mats Selander och Thomas Idergard befinner sig tillsammans i en byggnad.

Byggnaden brinner.

I samma rum som duon MS och TI finns en medvetslös femtonåring som ligger på golvet. Där finns också en behållare med 100 befruktade, nedfrysta ägg.

MS och TI kan med gemensamma ansträngningar rädda antingen femtonåringen eller behållaren ur den brinnande byggnaden, men inte båda.

Vad väljer de? Och varför?

View original post

Annonser

6 thoughts on “Kampen för zygoters rättigheter

  1. Jag har haft befruktade ägg i frysen. Inte tusen, men några stycken.
    Vid händelse av brand och att jag faktiskt skulle veta var på sjukhuset de frusna äggen skulle finnas, så skulle jag ha haft möjligheten att välja.
    Då jag anser att livet uppkommer vid befruktningen så är det för mig ett etiskt dilemma.
    Men om jag känner efter så skulle jag nog försökt rädda barn, kvinnor och män i den ordningen. Zygoternas sannolikhet för överlevnad skulle vara så liten att jag nog inte skulle försökt rädda dem alls. Åtminstone vid minsta fara för egen liv och lem.
    Jag kan tillägga i sammanhanget att det känns skönt för mig att jag inte har några befruktade ägg kvar i frysen och att inget av dem lämnades till destruktion.
    Efter ett antal misslyckade insättningar av befruktade ägg så tenderar åtminstone jag att sätta ett större samband mellan livets början och äggets implantation i livmodern.
    MIssfall, även tidiga, sätter sig i själen som en förlust av ett barn.
    Tills för några få år sedan klassades foster födda före vecka 28 inte som barn om de inte överlevde. Efter att ha tillbringat någon vecka på en neonatalavdelning bland riktigt tidigt födda och deras föräldrar, så inser man svårigheterna med att definiera livets början vid vecka 28, 22 eller tidigare.

    Gilla

    • Det du säger om för tidigt födda handlar bara om att dra gränsen mellan barn och foster vid kapacitet att överleva utanför moderns kropp. Tycker inte relevansen är så stor här (även om jag förstår att hur man gjorde då sårade en del känslor).

      Livets början kan självfallet inte definieras som någon godtycklig vecka. Det är en stegvis process. Ingen, vad jag vet, argumenterar för att exv 18 veckors foster inte är liv. Man kan heller inte påstå att ens ett obefruktat ägg är icke-levande, strikt biologiskt. I någon mening finns livet redan före befruktningen.

      Ingen har heller påstått att människor inte sörjer missfall, men det är ingen definition på vare sig liv, egenskapen att vara en mänsklig person eller något annat. Jag ber om ursäkt om jag låter krass, men även husdjur kan sörjas djupt – beroende på. Liksom missfall. Beroende på. Ville man inte ha barn, och visste inte om att man var gravid, är nog inte direkt sorg någon vanlig reaktion. Men den som verkligen vill ha barn kan till och med sörja en menstruation.

      Nej man räddar inte zygoterna. Du skulle nog inte använda resonemanget om chans till överlevnad om födda barn. I realiteten behandlar du zygoterna som potentiella människor, möjligheter till blivande människor, inte som människor. Det är en högst realistisk och vettig inställning tycker jag.

      Gilla

  2. Peter Ts svar var klokt och i kontakt med empirin. Innan jag läste det hade jag lust att svara litet ironiskt såhär:
    ”MS och TI försökte ändå rädda båda och lyckades, vilket visade att exemplet bara var konstruerat för att sätta dem i knipa”.
    Eller också: ”Hypotetiska frågor kan användas litet hur man vill”.
    Afribengt

    Gilla

  3. Fast visst går det väl även att ställa frågan på ett mer realistiskt sätt, eller? Jag kan nog i alla fall tycka att biskopar och andra som går ut och demonstrerar hårt mot kvinnor som gör abort, säger att de är omänskliga, brottslingar, syndare osv åtminstone själva bör vara beredda att transplantera sin egen njure till den som inte har, eller?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s