Lucia. En historisk bildkavalkad.

Luciadagen heter så på grund av helgonet Lucia, men det finns ytterst få tecken på att man brytt sig om det helgonet här. Ibland nämns en mässhake från 1500-talet i Torskinge kyrka i Småland, som är broderad med scener ur Lucia-legenden. Den kom emellertid till Sverige som krigsbyte, och är alltså inget tecken på svensk luciakult.

Lussefirandets folkliga rötter är höjda i dunkel. Kopplingen till den kristna läran torde bestå i själva namnet Lucia, som i folkmun blev till Lusse, samt att denna natt av religiösa skäl var en vaknatt. Det brukar anges att julfastan började vid Lucia. Jag har lite svårt att förstå det, var julfastan så kort? men inför fasta vakar man gärna, eftersom man vill festa och äta så länge man bara får. Kring sådana vaknätter finns alltid en stor mängd skrock och folktro. Skrömt och oknytt är ute och rör på sig. Och så vidare. Lussegubben, det är självaste Horn-Per alltså djävulen. Men han verkar inte ha särskilt mycket med lussandet att göra.

Kring lussenatten kunde finnas karnevaliska upptåg, i ungdomlig yra – jämför karnevalerna inför påskfastan. Att män klädde sig i kvinnokläder och tvärtom var inte ovanligt, eftersom ”uppochnervända världen” var ett slags tema. Ibland fanns en lussebrud, en skämtbrud – och det var inget ärofullt uppdrag, till lussebrud valdes den som hade lite skamfilat rykte.

Men kanske har lussebruden inget alls att göra med de senare luciasederna. Kanske kommer Lucia snarare ur julspelens julängel. Kanske kommer hon från en tysk sed där man gestaltat Jesusbarnet som vitklätt – kinkenjes eller Christkindlein, brukade det heta. Ingen vet egentligen. Vad man vet är att det i Västsverige utformades en herrgårdssed, där en kvinna klädde sig i vitt – ibland med vingar på ryggen – och väckte folk på morgonen, och serverade från en bricka.

1764. Kandidaten Carl-Fredrik Nymann beskriver ett luciafirande som liknar vårt. ”Ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet” och ”stora tända ljus i varsin silverljusstake” (hur lyckades hon bära brickan?) Platsen är Horns boställe, norr om Skövde.

1820. Den allra första lucian med ljuskrona, i Skinnskatteberg. Lucia kommer med en stor skål med bål till herrskapet. Lucian är man, en dräng på herrgården. Det borde ha funnits många kvinnor att tillgå så varför drängen? Man tyckte att det var lämpligt, av något skäl.

1848. Luciadagen i Koberg i Västergötland. Teckning av Nils von Dardel. En ensam lucia, en kvinna i vit klänning med ljuskrona, serverar kaffe och bröd på säng.
dardel

1875. Studenterna från Västsverige har tagit med sig luciaseden till sina universitet. Eftersom kvinnor ännu inte fick studera, var studenternas lussetåg helt igenom manliga. Till vänster är Lunds såvitt känt första lucia. Lucian till höger tror man är några år senare. Jag utgår från att pojkarna lånat en vit klänning av någon fin fröken som ägde en sådan. Var själva lussefirandet strikt och sobert eller lite skämtsamt? Jag gissar att det varierade. De här porträttfotona ger i alla fall ingen antydning om något egentligt studentikost. (Bildkälla: Sydsvenskan)

lund

1898. Kolorerat porträttfoto. Kröök Karin Olsdotter från Leksand i Dalarna som Lucia på Skansen. Det här är bra precis som dagens Lucia ska se ut, inkl. rött band. Det hon har på sig är dock lite mer av klänning än särk. De har inte tagit värsta fint folk-klänningen här, utan någon som hade en något enklare dräkt. Men herrgårdsseden torde det röra sig om, inget folkligt rörigt firande. Hur kom seden till Dalarna? Troligen med studenterna. (Bildkälla: Nordiska muséet)

skansen-kolorerat

1899. Kerstin Olsdotter från Mora som Lucia på Skansen. Hon står utanför Oktorpsgården vilket kanhända är en smula anakronistiskt. Oktorpsgården är en bondgård, visserligen en välmående sådan men ingen herrgård. Frågan är om denna högreståndssed vid denna tid någonsin hade förekommit på bondgårdar. (Bildkälla: Nordiska muséet, två bilder med olika info till)

oktorpsgarden

Sjöng Kerstin Olsdotter från Mora? Det framgår inte. Öht undrar jag, men lär aldrig få veta, vad man sjöng i de här olika tidiga lusseframträdandena. Förmodligen inte ”Sankta Lucia” på melodin vars originaltext handlar om en hamnstadsdel i Neapel. Den första svenska texten som hade något med luciafirande att göra är från 1921 – eller åtminstone först då tryckt.

1906. Det här är den äldsta bilden jag hittat på ett lussefirande med barn. ”Luciafest i en privatskoleklass i Göteborg” – ser ut att vara flickskola. Flera lucior och tomtenissar. När någon säger att näej, man kan inte ha mer än en lucia! då kan ni peka på den här 110 år gamla bilden. (Bildkälla: Nordiska museet)

fleralucior

Tidigt 1900-tal. Tyvärr finns ingen information kring denna bild, mer än att Nordiska museet daterar den till 1900-talets början. Miljön är förstås högrestånds. Alla vuxna är lucior. De två små barnen längst fram är arrangerade som vore de putti-änglar. Är personen i mitten man eller kvinna? Om jag inte visste att män också varit lucior hade jag nog utgått från att det är en kvinna, men om jag grundligt granskar bilden – kan jag vara säker? (Bildkälla: Nordiska museet)

putti

1906. Luciafirande i Lima – det finns flera orter i Dalarna som heter så. Detta är väl flickor klädda som vuxna? Ska vi gissa på tolvårsåldern, eller så? Lucian har slöja under kronan. Det ser vi inte på Skansens lucior – var kommer det ifrån? Är detta ett möte mellan överklasslucia och mer folkliga seder? De övriga flickorna, som visserligen är uppklädda men inte lusseklädda, var de med och sjöng? (Bildkälla: Nordiska museet)

lima

1913/14. Första luciafirandet i Västerås. Anna Palm var lucia, ett par år i rad.
Seden ”importerades” från Göteborg, där ”luciafester” verkar ha varit ett överklassnöje inspirerat av tidigare lusseseder där lucian uppvaktade på sängen med lussebullar. Till festen beställde man lussebullar från Göteborg. Sådana bakades ännu inte i Västerås.

Liksom i tidens revyer, benämndes framträdandet ”tablå”. Första gången uppträdde Anna Palm solo, och sjöng luciasången – samma som idag, den vars italienska originaltext handlar om hamnstadsdelen Santa Lucia i Neapel. Kanske någon svensk text med luciatema redan cirkulerade, fast den inte fanns tryckt? Till året efter kom framträdandet att kompletteras med bagare. Det har med lussebullarna att göra, menar artikeln. Hm? Ja, det är ju möjligt. Jag tippar att största skälet var att man behövde något för män att göra i framträdandet. Folkligheter som stjärngossar och staffansgrejer har ännu inte blandats in i leken.

(Bildkälla: VLT. Artikeln är extremt läsvärd; om inte blogginlägget redan är väldigt långt skulle jag ha kopierat in en massa text från den. Borgerligt luciafirande från tidigt 1900-tal är inget som har brukat framhävas, när man pratar luciaseder, så det är den första redogörelsen av detta slag jag läst.)

vasteras1

vasteras2

1920. Denna luciafest i Stockholm är det första folkliga lussefirandet i min bildkavalkad. Platsen är Gamla Tranebergsstugan, en ofta anlitad festlokal. Ännu finns inte massproducerade luciagrejer, och utstyrseln är ganska improviserad. Precis som i överklassfirandet vid seklets början använde man vita klänningar enligt tidens mode. Ljuskrona klarar man sig utan. Det hela ser inte gravallvarligt ut. Mest förvånad är jag över att alla flickorna är långhåriga. Började man inte shingla håret redan på 1910-talet? men som sagt: detta är nog ett rätt folkligt, enkelt firande, ingen trendsettergrej. Lucia bär slöja. (Bildkälla: Nordiska museet)

traneberg

1921. Sala lasarett. Troligen består lussetåget av personal, som lussat för patienter. Det ser glatt ut. Kanske var framträdandet en smula spexigt? Här har man långa vita särkar – ska vi tro att det är nattlinnen för patienter, som fått bli lucialinnen? Ljusstakar i händerna. Slöjor och lingonriskransar, verka de ha på huvudet – bär hon längst till vänster möjligen en nattmössa?

Alltså, dessa slöjor. Var kommer de ifrån? (Bildkälla: Nordiska museet)

sjukhuslusse

1921. Selma Lagerlöf ger ut andra delen av en textsamling som heter Troll och människor. Häri ingår Luciadagens legend, en berättelse om en svensk ung fru Lucia. Helgonet figurerar men är f.a. viktig som den unga fruns stora förebild.

Enligt en guide på Skansen är detta första gången som någon nämner helgonet Lucia i anknytning till svenska lusseseder. Jag tycker ju att kopplingen måste ha gjorts även tidigare. Själva namnet ”Lucia” leder därhän. Kring sekelskiftet kan inte vanligt folk turista utomlands, men överklassen semestrade vid Medelhavet, stiftade bekantskap med katolska helgonprocessioner och upptäckte att Lucia var ett katolskt helgon. Jag tror att Selmas berättelse satte fart på en utveckling som redan var på gång, att knyta lussandet till helgonet Lucia.

Boken utgavs i två delar, 1915 och 1921. Eftersom lucialegenden ligger ganska långt bak i den samlingsutgåva som lagts upp på Projekt Runeberg tror jag att berättelsen tillhör den andra omgången, utgiven 1921, men jag kan ha fel.

1927. Den första luciatävlingen utlystes i Stockholms Dagblad. Vann gjorde 17-åriga Solveig Hedengran. Det var inte utsagt att det var en skönhetstävling, men givetvis underförstått. Lucia åkte i kortege till Skansen, som säkerligen haft många fingrar med i spelet. Skönhetstävlings-lucia bär förstås inte slöja. (Bildkälla: Stockholmskällan)

solveig

1940/50-tal. Bilden är tyvärr inte daterad men lussetåget hölls på mentalsjukhuset S:t Lars i Malmö. Lucian har fortfarande slöja under kronan – det är nog på väg ut då. Förutom lucia och tärnor innehåller tåget en tomte, stjärngossar samt bagare och sotare, vilket var standard vid den här tiden. (Bildkälla: Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet, som också har flera liknande bilder på lussetåg av olika årgångar)

medicinhistoriska

1940/50-tal. Ett lussefirande i Jönköping. Detaljerna i övrigt okända. De två stjärngossarna är kvinnor. Männen är tomtar och bagare samt förstås den obligatoriska sotaren med stege. Varför denne sotare? Jag tror han är en rest av trettondagsfirandet där det ingick en figur med svärtat ansikte, men vet inte. (Bildkälla: Jönköpings läns museum.)

Jönköping

1945. Pressfotografernas julfest på Skansen. Luciatåg och luciakaffe på Högloftet. Det här luciatåget är inte helt allvarligt. Lucia har stora glödlampor, helt vanliga lumor, i kronan, men tåget är ganska påkostat med lucia till häst, och en livs levande julbock i form av en get (som dock inte går så snällt i band som man tänkt sig). Man kan se det som en parodi på de högtidliga luciatågen med vackra flickor, eller som en direkt fortsättning på det tidiga 1900-talets helt manliga luciatåg på universiteten. Tåget finns förevigat i en journalfilm.
http://www.filmarkivet.se/movies/veckorevy-1945-12-10/

I dagsläget verkar skönhetstävlingslucia vara på utdöende. Kvar har vi konsertlucia med någon kör som lussar, samt dagis- och lågstadielussande. Det finns också ett visst intresse för äldre lusseseder. Köper man biljett kan Skansen visa upp lite äldre lussetåg, inklusive bagare och sotare. Det är kul, tycker jag. Kanske det är dags att återuppväcka sotaren som lussefigur?

Länkar

Den nyutkomna boken Lucia i nytt ljus verkar intressant. Jag har inte läst den, men här finns två radiointervjuer med författaren Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska muséet. En del detaljer, som den manliga lucian med ljuskrona, har jag tagit från dem.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/816590?programid=1302
Vetenskapsradion Forum. Avsnittet är betitlat ”Så smarta är politikerna” men nä, du har inte kommit fel. Lussandet avhandlas de sista tio minuterna.
”Är Lucia på väg bort?”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6576903

Den Lucia-broderade mässhaken i Torskinge kyrka
http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=shm/object/95655

VLT:s artikel om luciatablån 1913 i Västerås finns redan länkad till som bildkälla, men jag vill puffa för den en gång till. Ungefär så här bör lussandet ha gått till i de borgerliga salongerna.
http://www.vlt.se/allmant/anna-palm-var-forsta-lucian-i-vasteras

Wikipedias artikel om Luciasången är informativ kring svenska översättningar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lucias%C3%A5ngen#Lucias.C3.A5ngen_vid_luciafirandet

Luciadagens legend av Selma Lagerlöf.
http://runeberg.org/troll/0262.html

Annonser

5 thoughts on “Lucia. En historisk bildkavalkad.

  1. Jag hade tänkt att hinna med ett Lucia-blogginlägg till före själva Lucia, men så blev det inte. Om de mer folkliga influenserna. Den där slöjan. Skaffade hem Kättström Hööks bok och den är mycket intressant. Får återkomma.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s