Frikyrkligt agendablad

Jag gillar egentligen inte agendor. På så sätt är det ju negativt, att de kör med sådana. Å andra sidan var det ju fint att jag på detta sätt kunde få en överblick av hur gudstjänsterna ser ut. Förvisso kan man inte av papperet utläsa hur pingstigt tonfallet är eller huruvida predikanten låter som Ulf Ekman när hen pratar, men upplägget i stort ser ut ungefär som en gudstjänst i Svenska kyrkan. Inte en högmässa, men någonstans i Stockholms stift firas förmodligen en gudstjänst som förutom psalmer består av ungefär detta.

Välkomnande och klockringning.
Ingångspsalm.
Inledningsord och bön ur förlåtelse. (Inte den vanliga syndabekännelsen utan ett par verser ur Psaltaren, med inledningen Ur djupen ropar jag till dig Herre).
Dagens bön och skriftläsning (en gammaltestamentlig och en nytestamentlig text, plus evangelietext).
Predikan.
Trosbekännelse.
Lovprisning. (Ser ut att vara en kort växelsång eller växelläsning. Ska det motsvara Gloria, månntro?)
Helig.
Nattvardsbön med instiftelseorden, inklusive ”Din död förkunnar vi” osv.
Vår Fader.
Brödsbrytelsen.
Fridshälsning.
O Guds lamm.
Nattvardsutdelande.
Överlåtelsebön. (Den benämningen har jag inte koll på, men jag antar att nåt som prästen säger i en vanlig högmässa också kallas så.)
Välsignelsen.
Församlingen sjunger ett trefaldigt amen.
Utgångspsalm.

Och till slut kyrkkaffe.

Fascinerande. Detta är alltså en frikyrka. Någonstans i bakhuvudet tror jag tydligen fortfarande att frikyrka är synonymt med Pingst, som satt en ära i att över huvud taget inte ha någon liturgi. Jag måste se mig grundligen överbevisad.

Nu kan ju inte jag högmässan utan- och innantill, men det enda jag på rak arm saknar är Kyrie. Möjligen kan ”Ur djupen” sägas ersätta både kyrie och syndabekännelse? Säkert finns många svenskkyrkliga gudstjänster och mässor som tagit bort ännu mer av den gamla högmässan. På papperet ser det här bra mycket mer högmässigt ut än, tja. Än exempelvis Allhelgona- eller Katarinamässan.

Formuleringen kring brödsbrytelsen, efter instiftelseord och Vår fader, kan man fundera lite på.

En: Bägaren som vi välsignar, ger oss gemenskap med Kristi blod.
Brödet som vi bryter ger oss gemenskap med Kristi kropp.
Alla: Eftersom brödet är ett enda, är vi – fast många – en enda kropp. Alla får vi del av ett och samma bröd.

”Ger oss gemenskap med”. Vad betyder det, att få gemenskap med Kristi blod och med Kristi kropp?

Å andra sidan. Vad betyder egentligen ”är en delaktighet av”, som prästen brukar säga?

Okej. Jag måste undersöka om det här stället känns rimligt och vettigt eller om det frikyrkliga tilltalet bara är olidigt. Jag har försökt ta mig iväg dit i en månads tid. Nu kan jag inte skjuta upp det längre, eller?

Annonser

3 thoughts on “Frikyrkligt agendablad

  1. Det ser ut som de flesta av de gudstjänstagendor jag tagit del av under mitt drygt fyrtioåriga frikyrkoliv. Skjut inte upp besöket längre! Förmodligen kommer du att känna igen dig – och jag ser mycket fram emot att ta del av dina reflektioner!
    Hoppas att kyrkkaffet håller god kvalitet, bara. Minst tre sorters kaffebröd ska det vara :-)

    Liked by 2 people

  2. En ovanligt välfylld liturgi för en frikyrka. Dock har olika frikyrkor inbördes ett bredare liturgiskt spektrum än Svenska Kyrkan. Dock kanske aldrig hela vägen ut till ytterligheter som Missionsprovinsens högkyrklighet.
    Man kan väl generellt säga att ju tidigare en frikyrkorörelse bildades, desto fler klassiska liturgiska inslag. Alla kyrkor har en liturgi, även om de vare sig vill erkänna detta faktum eller själva ordet.
    Equmeniakyrkans nya handbok ger exempel som liknar klassisk liturgi mer än många svenskkyrkliga gudstjänster i Stockholms stift. Men det är som vanligt lite olika smak runt detaljerna.
    Vi hade för inte så länge sedan ett samtal om musiken i gudstjänsten som råkade fastna vid om Kyrie inte borde passa bättre efter predikan än före. Begrepp som ”energi” och ”tempo” i gudstjänsten ställdes mot klassisk liturgisk ordning. Vi behöver ibland få en påminnelse om att liturgin har ett syfte som inte är att vara sig själv nog. Men man får förvånansvärt fort liturgiska preferenser som sätter sig i ryggmärgen nästan livsvarigt.

    Gilla

  3. Intressant ordning.

    ”Ur djupen ropar jag till dig,,, ” är en av psaltarens botpsalmer och kan användas som inledning Långfredagsgudstjänsten i SvK

    Lovprisning är nog det som kallas Lovsägelsen i Svk och brukar sjungas eller läsas före Helig.

    Överlåtelsebön finns i Svk:s ordning för Söndagsgudstjänst som alternativ till syndabekännelse och beds efter predikan och trosbekännelsen. Säkert i andra typer av gudstjänster också eftersom man inte följer handboken så slaviskt

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s