Tidebön i Stockholm – en bristvara

Det finns alltså ingenstans i centrala Stockholm där man med regelbundna, om än glesa, mellanrum kan sjunga tidebön i sällskap? Det är ont om högkyrklighet i Stockholm, jag vet. Men bjärkister, var är ni! På en del andra håll lånar man ett hörn av domkyrkan. Inte så i Stockholm. Inte verkar man hålla till någon annanstans heller.

Inte ens katolikerna anordnar något offentligt. Präster och ordenspersoner sitter och hummar eller läser sin tidegärd var för sig resp. inom sin kommunitet. Tjahapp.

Det enda jag hittat finns i Årsta, där några svenskkyrkliga eldsjälar tappert håller igång. Gissningsvis funkar upplägget eftersom det finns flera personer som jobbar i församlingen som trivs med det. De kör inte exakt Bjärkas version, förstås, utan rimligen något baserat på den där ekumeniska tidegärden. Om det hade varit min sida av stan, så… men man åker inte jättelångt för en kvart eller tjugo minuters tidebön. Inte regelbundet iaf.

Hörni. Kan vi ha det så här? Kan inte någon, vem som helst, ta på sig att med någon typ av regelbundenhet anordna någon typ av tidebön centralt i Stockholm, enligt vilket system som helst? Jag tror iofs att Bjärkas tillhör de system som är lättare att komma in i. Mer lättsjunget, och så – jag tillåter mig gissa att de tämligen entoniga melodierna kan vara snodda från exv. Taizé. Men anordnar någon något på tider då jag kan, då kommer jag oavsett vad det det är för krångelversion – även till katolskt eller ortodoxt system, bara löst folk som Rebella får vara med.

”Gör det själv.”

Jag kan för lite. Förvisso kan man lära sig, men då måste man ha folk att lära sig av.

Länkar

Av ekumeniska kommuniteten Bjärka-Säbys kalendarium kan man utläsa att den utspridda kommuniteten anordnar (eller åtminstone ser sig som delaktiga i?) ekumenisk vesper i två domkyrkor: Uppsala och Linköping. Därutöver erbjuds någon del av tidegärden regelbundet på ytterligare fyra platser i landet. Men i rikets huvudstad – icke.
http://ekumeniskakommuniteten.se/ikoner/kalendarium/

Anders Piltz: Den signade dag. Tidegärden i historia och nutid
http://journals.lub.lu.se/index.php/sgl/article/viewFile/12114/10806
Artikeln innehåller mycket mer info än vad vanligt folk som Rebella behöver, men vid en skumläsning hittades mycket intressant.

Tillägg, april 2017

Efter att den här texten skrevs har jag hittat tidebön i Stockholm, lite här och lite där. Har skrivit en liten lista här
https://rebellasandra.wordpress.com/kalendarium-for-tidebon-i-stockholm/
Oklart hur länge jag kommer att hålla den uppdaterad, men än så länge så.

Annonser

12 thoughts on “Tidebön i Stockholm – en bristvara

  1. Jag antar att klockan 12 vardagar med tidebön light inte funkar för Rebella? (Dessutom i en frikyrka!)
    Morgonbön 8 på sigtunastiftelsen (dock begränsad tidebönskaraktär)?
    Birgittasystrarna i Djursholm kör Vesper runt 16:30. Jag har för mig att den är ”öppen”. Norr om stan men väldigt avsides.
    Missionsprovinsen kanske kör något i S:t Sigfrids kyrka, men då är du ju nästan framme i Årsta.

    Gilla

    • Vad var det du skrev förut. Att bönen ifråga ”ofta har tidebönskaraktär”, dvs. det växelläses lite Psaltare ibland? Låter lite för splittrat. Sjungen tidebön, va’re.

      Någon borde hålla något i ett hörn av Storkyrkan, är vad jag tycker.

      Ständigt denne någon.

      Gilla

      • Sjungen tidebön är rätt svårt och kräver troligen någon form av kommunitet i botten.
        Som notkunnig och kyrkligt bevandrad tycker jag att ”Musik till Tidegärden”(Arcus 1995) inte räcker till för att lära sig stämmorna.
        Jag har på tjugo år knappt lyckats få till årstidsvariationerna på Symeons lovsång och då är den ändå rätt kort.
        Normal ordning är hymn, psaltarpsalmer under växelläsning och sjungen hyllninglovsång (Sakarias, Marias, Symeons), tyst bön, gemensam bön med sjunget responsorium.

        Men det är som det är i Stockholm, finns det inte oxfilé(sjungintensiv tidebön) så får man ibland nöja sig med majsgröt(växelläsning av tidebönskaraktär) för att få i sig något.

        Gilla

      • Som sagt tror jag att man ska välja en musikaliskt lätt variant, som lämpar sig för det. En som bygger på melodier från Bose, Taizé etc. Som Bjärkas eller (tror jag) Bergets. Men ändå behövs det att någon tar på sig att leda. Absolut.

        Kan man behöva fuska med årstidsvariation av melodier, gör man det. Tror jag. Lagom stor respekt för materialet, som dock inte kommit neddimpande från Gud på en stentavla.

        Gilla

      • Jag kan låna ut mitt exemplar av Musik till Tidegärden till den som känner sig hågad att leda Vesper eller Completorium. Det är de två tidebönerna som är tonsatta i boken, dock med årstids- & veckovariationer.

        Gilla

    • Jag tycker intresset måste finnas! Ett problem är väl att folk har lärt sig lite olika varianter, man måste välja ett format att köra – och någon måste kunna leda. Och en intresserad kärna behöver vara tillräckligt sugen på att dyka upp, för att bära. Tillfällesbesökare kan ju inte bära, utan måste ha folk att luta sig mot.

      Det troligaste att få till är väl en vesper. Själv har jag udda arbetstider och skulle föredra kl 12.

      Gilla

      • Det borde gå att få ihop en kärngrupp – tycker jag. Kan inte så mycket om olika varianter – men ska kolla lite. Det borde väl gå att få nyttja en kyrka för ändamålet, om man frågar snällt….

        Liked by 1 person

  2. Ping: Tidebön – en bristvara? | Rambling thoughts

  3. Franciskus tredje orden håller i en, oftast lekmannaledd, morgonbön i S:t Jakobs kyrka varje onsdag 7:30. Inte laudes men en ordning som är utarbetad under många års gemensam bön. Kom och se!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s