Ett glasfönster, II

Så här såg fönstret alltså ut.

Ett glasfönster. Jesus vid ett bord. Han håller upp ett bröd. På bordet står en bägare. På varsin sida om honom sitter två lärjungar, som blir bländade av hans gloria. Bakgrunden består av träd med stora orange-röda frukter.

Nu har Fredrik haft vänligheten att komma med en god tolkning av bilden, men jag hoppar över den så länge. Mina första associationer var istället så här.

Att nattvarden på något sätt är inblandad är uppenbart. Den sista nattvarden? För få lärjungar, ju. Men nåt åt det hållet, iaf? tyckte jag, men den association som verkligen drabbade mig var denna. Den gav mig tilt i skallen, för jag fick inte ihop det.

Tre personer - änglar - runt ett bord. På bordet en kalk. Scenen ska föreställa hur Gud mötte Abraham i Mamres terebintlund, i form av tre främlingar.

Tre män vid ett fyrkantigt bord. Den bordssida som vätter mot betraktaren är tom. På bordet en bägare. I Rubljovs treenighetsikon symboliserar den dels den måltid som Sara och Abraham bjuder de tre främlingarna, eller änglarna, på – främlingarna/änglarna som är Gud (1 Mos 18). Dels är det förstås en nattvardskalk som står där.

På glasfönstret äter de tre under dignande fruktträd. Terebintträd bär inte sådan frukt, vad jag vet, men ändå. Det kan inte vara en slump. Glaskonstnären måste väl ändå ha haft Rubljovs treenighetsikon i tankarna! Eller?

Men glasfönstret visar ju inga änglar/främlingar. Inte treenigheten. Inte Gud rent allmänt, utan specifikt Jesus, och två helt vanliga människor utan glorior. Hur hänger det här ihop?

Sen fick jag veta att målningen heter Emmaus. Då kunde jag se vad den föreställde, och det blev logiskt. Likheten med treenighetsikonen förstod jag ändå inte.

Till slut tyckte jag att jag knäckte det. Det gemensamma i berättelserna om Mamres terebintlund och Emmausvandringen är hur Gud uppenbarar sig i en främling. Om man då skapar en bild av brödbrytelsescenen i Emmaus och lånar bildelement från en känd bild av scenen i Mamres terebintlund, då poängterar man just denna aspekt av det som sker i Emmaus. Man kan ju också t.ex. lägga fokus på läsandet av skrifterna, eller på själva Jesus-uppenbarelsen. Eller så kan man peka på att när främlingen bjuds in på mat, då kan det tänka sig att han visar sig vara Gud.

Fredrik använder erfarenheter från en annan bild av en uppstånden Jesus avbildad i Edens lustgård, där synden kom in i människans liv genom att hon åt av den förbjudna frukten.

Nu är det Guds initiativ att låta människorna äta av det som ger dem evigt liv, inte människornas initiativ att själva ta sig det eviga livet. (…) Frukten är inte förbjuden längre utan delas ut åt alla som vill ha.

Cirkeln sluts och livet är helt igen. Det är god och suggestiv teologi.

Intressant tolkning. Absolut.

Jag klarar ändå inte riktigt att släppa treenighetsikonen. Har glaskonstnären haft den i tankarna, är det en medveten referens, eller inte?

Det finns visst en hel del bilder av Emmaus-måltiden som påminner om den här, och därmed även om Rubljevs treenighetsikon. Huruvida glaskonstnären tänkt just på Rubljevs ikon eller ej blir därmed av mindre betydelse. Frågan är snarare om den ikon-traditionen kring brödsbrytandet i Emmaus syftar på Rubljevs treenighetsikon. Det tror jag absolut att de gör. De här ikonerna liknar Rubljovs treenighetsikon mer än vad glasfönstret gör, men det är inte så konstigt. De är ju skapade inom ikon-traditionen, medan glasfönstret är ett modernt konstverk inspirerad av klassisk ikonografi.

Ikon, brödbrytelsen i Emmaus. Alla tre männen har här glorior, och bordet verkar runt snarare än fyrkantigt men kompositionen är annars mycket liknande.

Ikon, som jag inget vet om förutom motivet.

Ytterligare en Emmaus-ikon med Jesus och två lärjungar runt ett bord med bägare och lite annan mat på.

Den här ikonen är målad på väggen i ortodoxa Valamo nya kloster, i Finland.

Länkar

Mitt första bloggilägg om glasfönstret ifråga. I kommentarsfältet kommer Fredrik med sin tolkning.
https://rebellasandra.wordpress.com/2016/11/18/ett-glasfonster/

Ett sätt att tolka Rubljovs treenighetsikon, snott från Karen Armstrong.
https://rebellasandra.wordpress.com/2016/02/15/treenigheten-tre-lika-den-gammaltestamentliga-versionen/

Abraham, Sara och de tre främlingarna i Mamres terebintlund. Första Mosebok, artonde kapitlet.
http://www.bibeln.se/las/2k/1_mos#q=1+Mos+18

Annonser

4 thoughts on “Ett glasfönster, II

  1. Kul spårning. ;-) Fredriks tolkning, att den första bilden kan föreställa Emmausvandrarna är plausibel – det är bara Jesus som har gloria, inte de övriga – men konstnären kunde gjort bilden ännu mer spännande om hen grävt djupare i texten. Luk 24 nämner nämligen bara ena lärjungen vid namn, Kleopas – så sannolikt bör enligt den tidens sed den andra vara en kvinna. Kan den vänstra gestalten i bilden vara en kvinna? Svårligen, men kanske – någon som tror sig veta?
    En av mina favoriter ang.Emmausscenen är annars den filippinske konstnären Emmanuel Garibays Emmausscen. Där framträder Kristus mitt i en livad filippinsk cafémiljö – i skepnad av en kvinna i något provocerande utstyrsel,vilket signalerar en outsider, främling i sällskapet. Fast hon skulle kunna missuppfattas.som en man för hon har kort hår. Dessutom dricker hon med killarna, tycks berätta ett skämt och alla runt bordet skrattar, ja gapskrattar. Men, det verkliga skälet till stora skrattet är ju att de trott att Jesus var en man (och rentav lika vit som en amerikan eller spanjor)! Men, nu ser de! :-) Konstnären har också markerat typiska typiska sår på kvinnans händer för att vi inte ska missa att hon verkligen är den uppståndne. Det är en rolig historia som ett djupare plan gestaltar människans sanslösa kapacitet till blindhet – vilket är en viktig poäng med den här berättelsen. Superb, superb, superb säger jag.

    Gilla

    • Bilden heter Emmaus, fick jag veta efter ett relativt kort tag. Så just den delen står utom tvivel.

      En bildgoogling på Emmanuel Garibay och Emmaus ger träffar på flera likartade bilder, bland annat denna.

      Gilla

      • Ang. bildnamnet Emmaus. Bra då har vi betat av det. ;-) Är det även bekräftat att bakgrunden symboliserar livets träd? I mina ögon förefaller mig den tolkningen lite mer långsökt. Den hade däremot passat ypperligt om det varit fråga om Jesu korsfästelsescen i det fjärde.evangeliet (Joh k.18-19). En alternativ tolkning för Luk 24 skulle möjligen kunna vara att bakgrunden helt enkelt illustrerar Emmaus, byn, landsbygden – till skillnad från Jerusalem, huvudstaden. Att byn är i bakgrunden kan då även betyda att det nu är dags för lärjungarna att återta resan in mot metropolen, maktens centrum, huvudstaden Jerusalem (jfr Luk 24:47, Apg 1:8).
        Ang. Garibays Emmaus – ja det måste vara den bilden – den verkar finnas i flera versioner – härligt att återse den här. :-)
        När det slutligen gäller den andra bilden för din spårning saknar jag fortfarande de i mitt tycke mest intressanta kommentarerna om den. Jag skulle kunna bidra med tre kommentarer på stubben, men det borde finnas fler som har något mer att säga om den.
        Du beskriver den så här: ”Tre män vid ….” – varför det?

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s