Församlingstillhörighet, del 2

Om jag trots allt hade blivit katolik. Då hade jag utan vidare accepterat att medlemskapet på ett sätt primärt gällt den världsvida Katolska kyrkan, även om jag också sorterades in i en församling hemmavid – som jag kanske hade valt bort för någon annan, om det fallit sig så, men troligen inte. Den katolska församling som jag i så fall skulle blivit insorterad i är förmodligen en av landets drägligaste. Det var det världsvida det föll på.

Men i Svenska kyrkan känns det mer komplicerat, att inte på papperet få tillhöra rätt församling. Varför?

I ett helt igenom kongretionalistiskt kyrkosamfund är förstås församlingstillhörigheten allt. I en episkopal kyrka spelar det nog oftast mindre roll. Svenska kyrkan håller väl på att liksom glida över i något slags kongretionalism, i och med att alla församlingar numera kan fira gudstjänst lite som de vill (och ännu mer så blir det iom nya kyrkohandboken, som inte många verkar tvivla på att den kommer bli klubbad). Väldigt märkligt blir det då, att man inte själv får välja sin församling att tillhöra. Så extremt motstridiga signaler. Åt vilket håll ska en stackars medlem egentligen vända sig?

Men jag börjar väl ha försonat mig med situationen. Det var så snopet, bara.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s