1. Gud därborta – eller här

I sin bok Släpp fången loss skriver KG Hammar

Nästan allt språk för Gud, berättelser, bilder, metaforer och dogmatiska läror, är präglade av den antika världsbilden. Inom denna var det naturligt att tänka sig Gud ovan där i himlen. Gud var övernaturlig, höjd över våra mänskliga jordiska villkor. Gud fanns främst någon annanstans.

När evolutionen kommit att prägla vår världsbild blev det naturligt att tänka på ett annat sätt om Gud. Gud förknippas inte med det övernaturliga utan är snarare det mest naturliga av allt. Gud finns antingen överallt eller ingenstans. Verkligt och övernaturligt har spelat ut sin roll. Verkligheten är en, och Gud förknippas naturligen med transcendenserfarenheter i denna enda verklighet som vi alla delar.

Där han skriver ”evolutionen” borde det kanske stå ”Upplysningen”? Jag läser åtminstone stycket så och tolkar ”evolutionen” här som en förenkling av det där med Upplysningen.

Håller man fast vid beskrivningar av Gud, formulerade under antiken, som Gud någon annanstans? En Gud som sitter någonstans därborta och tittar på, och då och då intervenerar – det går inte att få ihop idag. Det håller inte.

Så vad gör vi? Håller vi oss kvar vid de gamla bilderna, säger att de är bokstavligen sanna och allt annat kätteri? Lever vi i kognitiv dissonans, en ständig slitning mellan religiös världsbild och vardagsvärldsbild, som motsäger varandra? Eller uppdaterar vi vår gudsbild?

Hur kommer de som inte uppdaterar sin gudsbild, utan lever i kognitiv dissonans, betrakta de som uppdaterar sin? Som kättare, förstås. Här, tror jag, återfinns oerhört stora delar av tvistefrågorna mellan olika delar av svensk kristenhet.

När jag började läsa KG Hammars ”Släpp fången loss” var jag oerhört skeptisk. När jag kommit igenom största delen av den lade jag den åt sidan, för annat var mer intressant. Nu har jag tagit upp den igen. Vi får se vad jag kommer fram till, när jag är färdig med den.

 

Länkar

Kanhända lite lätt vid sidan om ämnet – eller inte? Joachim Elsander skriver i Dagen om en inofficiell frikyrkoteologi att Gud alltid finns någon annanstans. Var kommer den någonstans ifrån? undrar han.
http://www.dagen.se/debatt/behover-gud-hamtas-hem-1.790339

Annonser

3 thoughts on “1. Gud därborta – eller här

  1. Hammar borde nog ha använt ett annat prd än ”evolutionen”. Inte minst då evolutionsteorin inte har någon hypotes om hur ett antal kromosompar kan bli ett annat antal kromosompar vid övergång från en art till en annan.
    En annan sak som Hammar missar är att många av texterna i NT inte utgår från grekisk världsbild.

    Gilla

    • Jag har som sagt bytt ut ordet i mitt huvud mot ”upplysningen”, som evolutionsteorin förvisso inte hade kommit till utan. Men kanske jag tänkt avigt där. Under själva Upplysningen såg man vetenskap som ett sätt att genom att utforska världen även utforska Gud. Vetenskap och religion var bästa kompisar. Det var geologin och evolutionen (faktiskt först geologin) som slog sönder tanken att Bibel och vetenskap s.a.s. skulle tala samma språk, om samma saker. Om man ser det så… då är det inte Upplysningen som är skälet till det ändrade tänkandet kring Gud på denna punkt, utan 1800-talets landvinningar som ”evolutionen” nog är en rimlig förenkling av.

      Evolutionen i sin helhet är inget jag lägger en massa krut på att försvara. All modern biologi baseras på evolutionen – det finns helt enkelt ingen rimlig möjlighet att den inte är sann. Isåf faller hela vår moderna biologi samman, och eftersom den bevisligen lyckas producera nya läkemedel som funkar, så… jag nöjer mig med att påpeka att det faktum att det finns steg i evolutionen vi ännu inte förstår, är ett dåligt argument. Tillämpar du de strikta kriterierna på din gudstro får du nog stryka hela tron. Teorier finns förstås, om än inte styrkta. Exv. här. i Forskning och framsteg. Den tidskriften skrivs av vetenskapsmän, mao är det rätt många klasser mer tillförlitligt än Illustrerad vetenskap och liknande. Även om just detta förstås bara är en hypotes.
      http://fof.se/tidning/2009/4/hur-andras-antalet-kromosomer

      Mer on topic är skapelsetroende kristendom rimligen ett klockrent försök att hålla kvar vid antikens världsbild, eller egentligen antikens världsbild sedd genom 1800-talsraster. Rimligen handlar det om ett sätt att slippa kognitiv dissonans, genom att avvisa den kunskap som inte stämmer med den religiösa världsbilden.

      Det du påpekar om grekiskt inflytande osv har även andra sagt, men jag tänker inte här kommentera Hammars bok i sin helhet. Det är jag långt ifrån färdig att göra – i den mån jag tänker göra det alls. Ofta väljer jag ju bara ut det som intresserar mig, och struntar i resten. Det blir fler blogginlägg, som förberedelse för att jag utlovat en typ recension till annan plats. Om jag nu lyckas få ihop någon sådan – vi får se.

      Gilla

  2. Ping: 3. De två gudsbilderna och nåden (eller) Den snabba, oroliga misstanken | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s