Abort och preventivmedel. När Rebella håller med syster Sofie, del II.

Man kan inte tala om abort och preventivmedel som två ämnen som inte berör varandra, som kan avhandlas var för sig. Där håller jag helt med sajten Kroppens teologi. Logiken håller streck, och jag tycker den är viktig.

Preventivmedel är inte fullständigt säkra, risk för graviditet finns alltid, och samlagar man bör man inse det. Skulle det bli så, får man antingen göra abort eller föda barnet. Det är de val man har. Inställningen ”med p-piller kan jag ha sex utan att riskera att bli med barn, aborter är jättehemskt, fy vilka människor som mördar små barn” håller alltså inte.

Kvinnor har alltid gjort abort, även innan egentliga preventivmedel fanns. Den springande punkten här är huruvida man anser att man har rätt att styra sin fertilitet eller inte, och huruvida ett omoget liv trumfar kvinnans rätt till självbestämmande, Katolska kyrkan säger kraftfullt Ja. Jag säger Nej, absolut inte. Det är en elfenbenstornskonstruktion, en slutsats fattad utan kontakt med kvinnors verklighet. Katolska kyrkan har inte haft något problem med att tolerera avsteg från principen ”du skall inte dräpa” i andra sammanhang, exv. i krig. Det är bara när den principen krockar med kvinnors självbestämmande som den är absolut. Kvinnors rätt att i rimlig mån styra sina liv är ju inte så viktig. Hennes viktigaste bestämmelse är ju ändå moderskapet.

Som jag ser det är någorlunda tidiga aborter inte något stort problem. I de fall då kvinnor plågas mycket efter en sådan abort beror det oftast på att hon egentligen ville ha barnet, och sörjer beslutet. Plågan bör alltså snarast betraktas som en livskris, och att man har det jobbigt i en sådan ska inte jämställas med att må dåligt av dåligt samvete eller att man ”ångrat sig”. Att katolska kvinnor, och kvinnor tillhöriga andra kyrkor där man regelbundet predikar mot abort, säkert plågas av dåligt samvete i en sådan situation är en annan sak.

Ni abortmotståndare som inte är emot preventivmedel, som anser att det är okej att sexa utan att vara beredd att ta emot barn. Ni bör alltså tänka en gång till. Ni bör antingen
1) acceptera abort
2) säga att preventivmedel är till enbart för den som visserligen vill ha barn men inte för många, och är villig att ta emot barn även om det kommer vid fel tidpunkt, eller
3) gå på den katolska linjen och helt förbjuda preventivmedel.

Allt annat är ologiskt, sådär en smula blundande för verkligheten.

 

Länkar

Rebella om abort och matematik. Den som tror att det går att argumentera för preventivmedel som ett sätt att löskoppla sexualitet från barnafödande utan att ha med abort i bakhuvudet bör läsa den texten. (Men hu vad långt jag skrev.)
https://rebellasandra.wordpress.com/2015/08/10/abort-4-matematik/

Om någon vill diskutera abort som sådan ber jag att man först läser vad jag redan skrivit i ämnet.
https://rebellasandra.wordpress.com/category/abort/

Kroppens teologis lilla serie om p-medel och abort, som jag – kors i taket – huvudsakligen håller med om en hel del av resonemangen i. Jag ifrågasätter visserligen vissa uppgifter om statistik och de slutsatser som dras ur det, och jag reagerar givetvis också på tonfall och formuleringar som att ”döda barn”. 10 veckors embryon är förvisso inte cellklumpar men inte heller barn, inte ens foster, och ja – de flesta aborter görs så tídigt.
http://kroppensteologi.se/skydda%20sig-2/Skydda_sig.html
Sen drar jag ju en lite annan slutsats, dårå.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s