Det heterosexuella äktenskapliga samlivet som avgud

Sex enligt Kroppens teologi är inte till för njutning. Sex har ett högre syfte än så.

Man och kvinna förverkligar en djup ur-längtan när de blir ”ett kött”, d.v.s. upplever djup och total personlig gemenskap. Polaritet i enhet förverkligar Guds avbild.

Men det räcker inte med att två kroppar förenas. En sexuell relation utan det djupa personliga mötet förlorar det väsentligaste: den gudomliga avglansen. Det blir bara djuriskt. Och därför fruktansvärt ensamt.

Kristna mystiker, teologer och kyrkolärare har under tvåtusen år skrivit mycket om att människan speglar den heliga Treenigheten. Människan är ”tredelad”, med minne, intelligens och vilja eller med ande, själ och kropp. Kroppens teologi går ett steg längre. Genom att lyfta fram den sexuella föreningen mellan man och kvinna som en gudomlig avbild går Johannes Paulus II över en tröskel som de allra största teologerna (den helige Augustinus, Tomas av Aquino…) aldrig vågade överskrida.

Det är därför kroppens teologi är en revolution i kyrkan.

Revolutionen torde bestå i att hålla fram sex inom äktenskapet som något gott.

En artikel av Luke Timothy Johnson i Commonweal om Johannes Paulus II:s Kroppens teologi kommenterade att påven inte skrev något positivt om någon form av kroppslig njutning, varken sexuell eller någon annan. För att det äktenskapliga samlaget ska utgöra en avbild av föreningen med Gud, förväntas fokus alltså inte ligga på njutning. I så fall handlar det bara om lusta, och det är något annat.

Fast vänta nu. Är inte sajten väldigt dubbel på den här punkten?

I avdelningen Vittnesbörd berättar par om hur tillämpad Kroppens teologi gör deras samliv mer intensivt och fullödigt. Sidan som ska försöka förena teologi och sexologi är svår att tolka på annat sätt än som en guide till just precis sexuell njutning, om än lite inlindat. På sajten står dessutom saker som

Kroppens teologi visar en väg att leva vår sexualitet så att vi blir djupt lyckliga.

Ingenting kan göra dig lyckligare än att få ge dig själv helt av kärlek.

Man kan ju hävda att ordet ”lycka” här inte har mycket att göra med sexuell njutning, utan handlar om andra plan. Men när man läser den sida som ska kombinera sexologi och teologi, då får man absolut uppfattningen att Kroppens teologi handlar om inte enbart, så även om det perfekta äktenskapliga famntaget. Om optimerad njutning.

Att sex med djupt personligt möte är något mer än ”bara sex” är det många som säger. Men jag vet ingen annan än de bakom Kroppens teologi, som hävdar att detta är avhängigt att det sker inom äktenskapet. Nog är det många som upplevt detta utan att först ha gift sig, och även – faktiskt – i relationer som inte blev så långvariga, och som aldrig riktigt inleddes i den avsikten. Det är en annan typ av radikal ärlighet, att veta och medge att det vi har nu inte kommer att vara för evigt. Även om man inte vill ha det som ideal bör man IMHO inse att det förekommer. Enligt Kroppens teologi gör det inte det.

Det här upplyftandet av (äktenskapligt) sex till en avglans av den kommande föreningen med Gud är nog ganska problematiskt. Syster Sofie tycker att

Den sexuella revolutionen är ett sätt att göra sex till en avgud

och då syftar hon väl på lössläppt sex som vägen, sanningen och livet. Så var det möjligen under 1970-talet, med Erica Jongs ”det knapplösa knullet” som ideal (fast hon, om jag minns rätt, i boken närmast kommer fram till att det inte finns. Men jag kan minnas fel, jag var ung när jag läste den och läste nog slarvigt).

Nej, vår tids avgud vad gäller sex är annorlunda. Det är ”det perfekta sexet” som stoltserar på tronen som vår tids största avgud; formerna för det spelar mindre roll. Som jag läser sajten Kroppens teologi ryms inom detta projekts ramar en variant av den avguden. Det heterosexuella, inomäktenskapliga perfekta sexets avgud.

Det ska sägas att Syster Sofie är medveten om den risken, och varnar för att göra ”en idol* av äktenskapet”. Men det ser mest ut som en brasklapp – såna är sajten full av, enstaka meningar som ska negera sånt som sajten faktiskt, i sin helhet eller i väsentliga bitar, säger. Jag förstår inte varför man på detta sätt måste bädda för just det. Faktiskt ser hela projektet såpass överhettat ut att jag har svårt att se hur man ska kunna låta bli att falla för den avguden, om man tar det på allvar. Och varför uppmaningen att inte göra ”en idol av äktenskapet” återfinns just på sidan för ofrivilliga singlar** är ett litet mysterium. Är det inte mycket större risk att gifta par gör det? Eller är tanken att det gifta paret själva kommer att upptäcka att verkligheten är mer komplicerad än de vackra ordmoln som utgör Kroppens teologi?

I så fall kan de unga som utgår från Kroppens teologi som modell och sedan gifter sig verkligen se fram emot en blåsning.

* Idol är ett annat ord för avgudabild, lite udda på svenska men det normala ordet för avgud på exv. engelska.
** Andra singlar än ofrivilliga finns inte i detta tankepaket.

 

Länkar

Luke Timothy Johnson
https://en.wikipedia.org/wiki/Luke_Timothy_Johnson
i Commonweal om Johannes Paulus II:s The Theology of the Body.
https://www.commonwealmagazine.org/disembodied-theology-body-0

Along these lines, I would welcome from the pope some appreciation for the goodness of sexual pleasure-any bodily pleasure, come to think of it! Pleasure is, after all, God’s gift also. A sadly neglected text is 1 Timothy 6:17, where God supplies us all things richly for our enjoyment.
(…)
Along the same lines, papal teaching might find a good word to say about the sweetness of sexual love-also, I think, God’s gift. Amid all the talk of self-donation and mutuality, we should also remember, ”plus, it feels good.”

Citaten från sajten är lätta att googla upp. Sidan ”När sexologi möter teologi” finns här.
http://kroppensteologi.se/%C3%A4ktenskap/k%C3%A4rleksakten%20p%C3%A5%20djupet%20-%20n%C3%A4r%20sexologi%20m%C3%B6ter%20teologi.html

Tina Beattie, blogginlägg från 2014. Min fetstilning.
http://tina-beattie.blogspot.se/2014/10/the-family-reflecting-on-view-from.html

However, Pope John Paul II’s ‘theology of the body’, promoted around the world primarily by way of well-funded American campaigns, holds that sexual difference goes to the very core of our being, and to fail to recognise that is to distort our understanding of what it means to be human. Having spent years researching and writing about ‘theology of the body’, I think it functions more as a vehicle of resistance to feminism and homosexuality than as a genuinely viable account of human sexuality – notwithstanding the fact that couples who can afford large families, who are psychologically, sexually and spiritually on the same wave length, and/or who are obedient and dutiful servants of the Church, promote it as if encountering the sexual other were second only to the beatific vision. Fine when you’re falling in love at the age of twenty, but a bit hard to sustain through forty years and more of married life.

Jag tycker nog att Beatties ord stämmer rätt bra även på den svenskspråkiga sajten.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s