Det är något väldigt skumt med svenskens känsla för kyrkobyggnadens helighet

För 100 år sen hade man bara rivit utan större känslodarr. Så säger iaf historikern Dick Harrison. Esaias Tegnér, biskop i Växjö 1824-1846,* satte i system att riva medeltidskyrkor i Småland på ett sätt som idag hade renderat honom fängelsestraff. Men då var det helt comme il faut.

Historiskt sett var kyrkan socknens stolthet, som användes till allt möjligt. På medeltiden hade man inte råd att hålla sig med flera, gemensamma byggnader. Kyrkorna fungerade därför som sammanträdesrum, pub, konsertlokal osv. Det är vi i modern tid som vi låtit kyrkorna bli renodlat andliga samlingsplatser. Intressant nog är det inte alltid de kyrkliga – präster, församlingsråd och så – som till varje pris vill behålla en kyrka. Det kan lika gärna vara hembygdsföreningar eller allmän folkopinion.

Med andra ord är det, historiskt sett, väldigt märkligt att kyrkor inte kan användas till något annat – och att de inte får rivas utan vidare. Denna attitydförändring inträffar paradoxalt nog – eller är det tvärtom väldigt logiskt? – samtidigt som sekulariseringen.

* Ja, det är skalden Tegnér. Inte berättade de för oss i skolan att han var biskop också.

 

Länkar

Det sägs även en hel del annat intressant i detta avsnitt av Människor och tro, men mest fick jag ut av Dick Harrison. Det där ”telefonväkteriet”, att låta folk prata i direktsändning, hade de iofs kunnat låta bli. Vanligt folk är inte så rappa och koncisa att det gör sig i radio, så programledaren får hela tiden avbryta.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751867?programid=416

Tidigare blogginlägg om överblivna kyrkobyggnader:

Riva, sälja eller bevara för evigt. Vad ska vi göra med alla gamla kyrkor?
https://rebellasandra.wordpress.com/2015/01/11/riva-salja-eller-bevara-for-evigt-vad-ska-vi-gora-med-alla-gamla-kyrkobyggnader/

Att riva en kyrka.
https://rebellasandra.wordpress.com/2015/02/02/att-riva-en-kyrka/
Om rivningen av Maglarps nya kyrka.

Annonser

18 thoughts on “Det är något väldigt skumt med svenskens känsla för kyrkobyggnadens helighet

  1. Ja telefonväkteri i radion är värdelöst! Förnedringsradio kallar jag det. Dick Harrison har förstås rätt men jag tror slakten på medeltidskyrkorna gav upphov till nuvarade regler när folk fattade vad de gått miste om. Denna känsla av att något omistligt försvann som skapade Skansen gällde förstås också vanligt folk när de insåg att den där gamla kyrkan kommer aldrig tillbaka.

    Gilla

    • Skansen, invigt 1891.Lagom långt efter rivningen av medeltidskyrkorna och tegnérladornas uppförande. Ja du kan ha rätt, en motreaktion. Vi måste inse tycker jag att vi inte kan ha så löjligt överdriven bevarande-iver vad gäller kyrkor.

      Ett förslag som verkligen saknades i programmet var: ge bort/sälj kyrkobyggnader till katolska/ortodoxa församlingar. Ärkebiskop Schönborn i Wien har gett bort (så har det formulerats, så jag tror inga pengar var inblandade) minst en kyrka i stiftet och jag tror flera, till ortodoxa församlingar som vuxit kraftigt pga invandring och som säkert haft ont om pengar. Helt rätt, tycker jag, men det väckte en del kritik. I Sverige har RKK köpt en handfull mindre kyrkor av SvK men inga gamla kulturarvsgrejer vad jag vet (såvida man inte betraktar varje litet träkapell byggt på 1900-talet som omistligt kulturarv).

      I Luleå byggde katolikerna nytt, utanför men nära stan. Nästan lite lustigt, att det inte fanns någon gammal frikyrkobyggnad att överta, men det kanske var fel årtionden – de frikyrkoförsamlingarna i Luleå som givit upp andan kanske gjorde det innan RKK i Luleå behövde en egen kyrka. Och så kanske nybyggt bättre motsvarar deras behov, ska vi inte glömma. Det kanske har varit känsligt, också, att överlåta kyrkor till katolikerna, men det tänket är nog snart ett helt passerat stadium.

      Den enda övertagna kyrka jag vet som verkligen ser ut som en kyrka är den grekisk-ortodoxa kyrkan i korsningen Birger Jarlsgatan/Odengatan i Stockholm, som tillhört en frikyrkoförsamling av det mer udda slaget. Irvingianerna. En typisk 1800-tals nygotisk rödtegelkyrka med spetsigt torn. (Bild och lite mer finns i blogginlägget ”Riva, sälja eller bevara för evigt”.) Det var en dröm som gick i uppfyllelse, något sådant har jag någonstans läst någon från församlingen som tyckte. Kan tänka mig att någon odlat kontakter med de sista kvarlevande irvingianerna i minst ett årtionde innan de sade ”Okej, nu behöver vi den inte längre, varsågoda”. Hoppas bara att inte byggnaden knäcker ortodoxernas ekonomi, att de har råd att underhålla den – för jag är långt ifrån säker på att de har rätt till samma bidrag från staten, som den som förvaltar en gammal SvK-kyrka. Men jag vet inte.

      Om katolikerna är kloka aktar de sig för att ta emot medeltidskyrkor ens om de får dem till skänks. De är så kostsamma att hålla i skick; det staten bidrar med räcker långt ifrån. Men att hålla lite kontakter med RKK och fundera på om det finns något lämpligt – nyare – att sälja till rimligt pris i trakter där katolikerna behöver fler kyrkor, det låter fullt rimligt.

      Gilla

      • Att överlåta kyrkor till andra samfund borde vara det självklara förstahandsvalet, inte bara för udda frikyrkor. De är ju egentligen inte lämpliga för så mycket annat än gudstjänster eller möjligen teater/musik, som Ebenezer i Luleå. (Pingst i Luleå har ju gjort tvärtom och ”bor” i en gammal biograf). Speciellt eritreanska dissident-församlingar är ju fattiga, eftersom de inte stöds av eritreanska staten, men älskar det liturgiskt genomarbetade kyrkorummet och borde uppskatta kyrkor som SvK lämnar över. Underhållsbidrag av K-märkta kyrkor borde inte alls bero på vem som huserar i dem, tycker jag, men kulturdepartementet håller kanske inte med.

        I Kalix finns den nordligaste medeltidskatedralen och det är en kostsam historia att hålla den i skick, statsbidrag är inte tillräckliga, men församlingen är generös och stolt över kyrkan så det går. Men inte alla kyrkor har samma speciella position i samhället och historien och då speciellt kanske diverse jättelika Tegnér-lador som är svåra att hålla uppvärmda och i skick. Medeltida kyrkor är ju ytterst sällan så stora. Tyvärr försvann ju de små behändiga kyrkorna nästan helt under 1800-talet.

        Tuolluvaara kyrka är numera en villa för en barnfamilj för den var lagom stor. Kyrkan byggde i stället en dyr tillbyggnad till skolan för att få en lokal som funkade bättre för barn-ungdomsverksamhet. Den lokalen kommer aldrig att ha större affektionsvärde eller byggnadstekniskt värde. Sådana kyrkor borde det vara lättare att avsakralisera.

        Samtidigt får man väl inte bortse från att känslan för kyrkolokalen hör ihop med minnen vi har från hembygden, barndomen och livets milstolpar. Även om Sverige sägs vara sekulariserat är ju många fortfarande förtjusta i att fira stora högtider i kyrkan. Det låter lite Sovjet-grått med namngivningsceremoni i skolan i stället för dop i kyrkan.

        Gilla

      • Jag är övertygad om att alla kan söka såna där bidrag för en gammal kyrka man äger – om den är svenskkyrklig. Men gamla synagogor misstänker jag inte får bidrag, eller frikyrkor. Knäppt. I längden omöjligt system att upprätthålla. (Jag kan ha fel, men så har jag förstått det.)

        Kalix kyrka. Vad man har putsat den utanpå. Antar att en hel del av våra medeltidskyrkor har haft puts vid något skede, men återställts till närmare originalskick när det blivit modernt att tänka så.

        Besvärligt att man inte givit nya Toullavaara kyrka något nytt namn, så det är svårt att hitta info om den gamla. Men här fanns den
        http://kapellet.bloggplatsen.se/2010/11/01/3865582-tuolluvaara-kyrka-ii/
        Byggd som skola, påstås där.

        Här den nya.
        http://kapellet.bloggplatsen.se/2010/10/23/3804832-tuolluvaara-kyrka/
        Nej, hopbyggd med skola blir ju lite… inte riktigt samma känsla, nej. Men kan förstå att det kan vara praktiskt – eller inte. Stojande ungar på skolgård under begravning. Hm.

        Jag har hittat tre kyrkor som SvK sålt till Katolska kyrkan. Finns förmodligen fler. Till ortodoxer eller kopter vet jag inte.

        Gilla

  2. Det händer med jämna mellanrum att katolska stiftet får erbjudande om kyrkor, men de kyrkor SvK oftast behöver göra sig av med ligger utanför städerna eller i mindre samhällen, och det är inte där vi behöver lokaler eftersom de katolska grupper som är tillräckligt stora för att bilda församling ofta återfinns på större orter. Och, som du säger, kostnaderna för att hålla kyrkan brukbar samtidigt som det ofta är stränga regler för hur man får renovera och bygga om.

    Det ryktas att Koivunen Bylund när hon var domprost i Uppsala och fått veta vad tänkta renoveringar och reparationer av Domkyrkan skulle kosta erbjöd biskop Anders att få köpa den billigt. Det var nog inte bara på skoj… han konstaterade att det inte fanns på kartan att vi skulle ha råd att hålla kyrkan i drift.

    Förutom att vi köpt några kyrkor (och även gamla missionshus och liknande) lånar vi också kyrkor av SvK på många håll där den svenskkyrkliga församlingen har lite verksamhet kvar men den katolska gruppen är den som huvudsakligen använder lokalerna. Andra gånger är det flera grupper som delar.

    Sammantaget: kontakter hålls, och där det finns behov går det ofta att låna och att dela. De gamla medeltida kyrkorna ute på landet ligger för långt bort från de katolska församlingarna.

    Liked by 1 person

    • Jag har hört påstås att det var på tal att sälja någon av domkyrkoförsamlingen i Stockholms kyrkor till er. Antingen Jacob eller Klara, då. Bör väl isåf ha varit innan katolska domkyrkan byggdes ut? 1970/80-tal, alltså. Men underhållskostnaden, för vilken som av dem. Särskilt Klara, inbillar jag mig. Även om där ju också finns lite tilltalande katolska historievingslag – den heter inte Klara för intet.

      Om det faktiskt är sant att samtal om sånt fördes, kan jag tänka mig att det då fanns ett motstånd mot att någon av innerstadens kyrkor skulle säljas till Katolska kyrkan. Idag tror jag att det stadiet är över, av flera skäl. Både att man inser problemet med allt sitt fastighets- och kyrkoinnehav, och att den katolska faran inte längre känns så farlig.

      Gilla

      • Jo, jag har också hört att det var samtal, vet inte om det var för Domkyrkoförsamlingen eller om det var för Sta Eugenia – det var ju rätt mycket trassel med bygglov och sånt också för eugeniaförsamlingen (den finaste invändningen är den mot klockstapel utomhus – det fanns en rädsla att det skulle störa nattlivet på Berns…). Det förekommer väl fortfarande invändningar mot katolskt övertagande, även på svenskkyrkligt håll, med det är inte i närheten av samma motstånd som det kunde vara för 30-40 år sedan. De som påstår att det inte händer någonting i ekumeniken ser inte alla de här små processerna under ytan.

        Och ja, underhållskostnaden. Vi har helt enkelt inte möjlighet att hantera de äldre kyrkobyggnaderna. Möjligen skulle en rik församling som Eugenia kunna bära det, men inte många av våra församlingar har den ekonomin…

        Gilla

      • Jag tänkte just fråga dig om du vet huruvida kyrkor uppförda för Katolska kyrkan lyder under den där paragrafen i Kulturmiljölagen, som dels gör att man får rätt till pengar för underhåll av kulturarv men också gör det svårare att få bygga om som man vill. Sen kollade jag upp lagen istället.

        http://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950

        Om lagen varit samfundsneutralt utformad hade katolska domkyrkoförsamlingen fått pengar att reparera sin kyrka för. Å andra sidan hade man knappast fått tillstånd till den där drastiska utbyggnaden på 1980-talet.

        Den där lagen blir på sikt helt, helt omöjlig. Jag tycker ju att den är fnoskig redan nu, och man börjar ju åtminstone diskutera saken exv. i det här radioprogrammet. Inom 50 år är lagen väsentligen reviderad.

        Gilla

      • Johanneskyrkan uppe på Brunkebergsåsen har väl era polacker i realiteten övertagit. Ni hyr den, jag vet, men SvK-församlingen har väl sina gudstjänster i Stefanskyrkan som är av rimligare format. I Johannes församling bor ju så lite folk. Men era polacker behöver den tydligen tre gånger varje söndag. Svenska kyrkan har väl lite begravningar och andra förrättningar där, bara.

        Gilla

      • Jag tror tanken först var att ha klocktorn ovanför kyrkan, alltså inte fristående utan kanske rentav där den hänger nu fast utomhus istället för inbyggd.

        Det finns nog flera innerstadskyrkor vi egentligen skulle kunna köpa, tror det rör sig också en del om kulturskyddsregler och sånt för äldre kyrkor. SvK har ju en rätt märklig situation i många av sina kyrkor, där det inte går att anpassa kyrkan efter församlingens behov eftersom den samtidigt ska fungera som något slags museum. Vi vill väl inte drabbas av den typen av begränsningar, tänker jag. Då är det lättare att ta över frikyrkobyggnader från 70-talet.

        Annars är jag verkligen inte insatt just i fastighetsförvaltningen, men ekumeniken har ju varit och är viktig just för kontakter som hjälpt oss hitta lokaler.

        Gilla

      • Jag vet inte var Eugenias klocka hänger. Finns en liten ”klockbyggnad” ovanpå taket, som man inte ser?

        Nu spekulerar jag lite, men jag tror problemen med ombyggnad sällan handlar om att man inte får förändra. Det får man. Men reglerna gör väl att ombyggnationer blir dyrare. Det finns t.ex. medeltidskyrkor där man grävt vid sidan om kyrkan för att förlägga moderna ”kringutrymmena”, förvaringsutrymme kapprum toaletter etc, under jord. Kan inte vara något lätt sätt att bygga på, när kyrkan redan står där, och väsentligt mycket dyrare än en tillbyggnad ovan jord. Nu planerar Bromma kyrka en tillbyggnad ändå, som man fått tillstånd till, men jag kan tänka mig att vägen dit varit lång.

        Ja som ett museum, det är lite hårdraget men åt det hållet. Med tanke på att de flesta kyrkor som de ser ut idag är ett resultat av en längre process… om man inte gjort de där renoveringarna under tidigt 1900-tal som återtog en hel del av den äldre, medeltida karaktären i exv. Västerås domkyrka och Mariakyrkan i Sigtuna. Då hade det varit för sent att göra det nu. Det är ganska bisarrt. Eller så är det alltid OK att i någon mån ”återställa” till äldre skick, för det kanske inte är att ”förvanska” karaktären. Allt det här är ju bedömningsfrågor, och man vill väl lita på goda kontakter med länsstyrelsen innan man tar på sig en SvK-kyrka… det finns väl en viss risk att länsstyrelsen, beroende på vilka tjänstemän som råkar sitta där, skulle ha mindre förståelse för ortodoxers och katolikers behov. Ikonostas i såld SvK-kyrka, går det an t.ex.

        Vilken är den självklara förändring som katoliker skulle vilja göra i en SvK-kyrka? Ofta vill man väl stoppa in en Maria, och då kanske man måste bygga om lite för att få en lämplig inramning? för det ska väl vara ett litet altare, inte bara en inslängd staty. Vigvattenkärl. Hur gör man i hyrda kyrkor – hoppar över, eller ställer dit lösa?

        Vad med knäfallsbänkar? I de flesta SvK-kyrkor är det väl för trångt mellan bänkraderna för att lyckas knöka dit såna.

        Byggnader från efter 1940 lyder inte under den lagen. Nyare kyrkor är mao okomplicerade och några sådana har också sålts till Katolska kyrkan. Lagen är från 1988… undras hur lagen såg ut då. Kanske ingen lag fanns däremot en praxis, vad gäller bygglov för ombyggnad av äldre kyrkor.

        Gilla

      • Det som kan vara knepigt med nyare kyrkor är att de t ex kan ha specialbeställda konstverk som inte får hanteras hur som helst. Det vet jag har varit problem i en kyrka norrut, att altartavlan inte alls fungerar som katolsk sådan, så man fick vrida hela kyrkorummet och det var väl inte heller okej egentligen om jag minns rätt… Ett mariakapell behöver inte ha eget altare eller så, vi brukar vilja ha ljushållare framför Maria men mer än så behövs inte. Knäfallsbäddar kan vara kinkigt om man inte får byta ut bänkarna. Vigvattenkärl går att ha fristående, eller helt enkelt (som i St Lars i Uppsala) använda dopfunten om den är placerad vid kyrkans ingång.

        Jag tycker det är lite extremt det där museandet. Menar man att kyrkan faktiskt ska kunna fungera som gudstjänstlokal blir det direkt löjligt när man knappt ens får installera ett fungerande värmesystem (eller isolera), särskilt som det i praktiken innebär att det blir för dyrt att hålla jämnt inomhusklimat och det i sin tur innebär i praktiken att inredningen blir förstörd för att sällan använda kyrkor växlar mellan kalla/fuktiga och varma/torra lite för snabbt. Varken trä, färg eller orglar mår särskilt bra av det… Nä, jag tror inte vi vill behöva ta hänsyn till sånt.

        Det finns en del ortodoxa församlingar som använder gamla kyrkor, det finns flera modeller av portabla ikonostaser som inte innebär att man gör en permanent förändring av kyrkorummet. Smart!

        Liked by 1 person

      • Den jag hade särskilt i tanke var Nacksta kyrka i Sundsvall, där det varit kontrovers kring Vera Nilssons altartavla. Vet inte exakt hur lagen ser ut, men den invigdes -69. Kyrkan är, i samband att kyrkan och staten skildes åt, klassificerad enligt kulturminneslagen som en modern kyrka med särskilt stort kulturhistoriskt värde och det var inte helt självklart att man skulle få bygga om kyrkorummet. Lösningen blev att förskjuta det lite grand, så helt förbjudet verkar det inte varit, men det var riktigt stormigt ett tag. Det finns ju annat än juridik som kan lägga hinder i vägen.

        Gilla

      • Ja, man blev ju inte av med tavlan, och tydligen måste den vara just altartavla för det gick inte att liksom vända resten av kyrkan heller och bygga nytt kor i andra änden. Om jag förstått det rätt justerade man bara vinkeln på kyrkbänkar och kor en smula så att krucifixet kommer något mer i mitten än altartavlan. Tyvärr kollade jag inte så noga när jag var där.

        Gilla

      • Jag nämnde Bromma. Nu är det Skönhetsrådet som opponerar sig. Aldrig att den där tillbyggnaden är färdig till 2018. (Länkarna ska väl funka i ett eller två dygn, hoppas jag)

        http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/skonhetsradet-sager-nej-till-svenska-kyrkan-i-bromma?key=3e65418aca60265137b7e90d65d026e6&time=1470827017
        http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/forsamling-backar-efter-kritik-mot-kyrkotillbyggnad?key=63901847e4fc9af5672b5b5b179df41f&time=1470827043

        Jovisst är det vackert med fina medeltida Bromma kyrka. Men byggnaden ska väl för sjutton hakar kunna användas till församlingens bästa.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s