Skapelsen och gudstjänsten

Den kristna liturgin börjar med Skapelsen, säger Patrik Hagman. Sen går vi till syndafallet, och efter det till Guds tilltal till sitt folk. I nattvarden går man egentligen igenom hela påskhistorien i koncentrat – Jesu liv, död och uppståndelse. Och sen sänds församlingen ut i världen. Det blir ett slags frälsningshistoria av det.

Skapelsen? Skapelsen i gudstjänsten? Som i, uhm. Som i Odysseas Elytis’ diktverk Axion esti, som jag känner via Mikis Theodorakis tonsättning? som ju är tydligt inspirerad av mässan, men det där med skapelsen som verkets inledning har jag tänkt var ett avsteg från det?

Det här är tydligare i de östliga kyrkorna, säger Hagman i Om sann gemenskap. Ah. Wow. Så spännande.

I en vanlig luthersk gudstjänst finns skapelsen med i gudstjänstens början genom att man använder formeln ”I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn”. Hm. Jag får väl lyssna efter det, nästa gång jag kommer mig till en klassisk högmässa (vilket onekligen var länge sen).

Syndafallet, ja syndabekännelsen är väl där nånstans i början.

Guds tilltal till sitt folk – hm, var då?

Tillsammans med nattvarden – Kristus – bildar detta en frälsningshistorisk berättelse, säger Hagman. Följt då av uppmaningen att gå ut i världen och typ bygga Guds rike (även om jag lägger till det sistnämnda, det skriver Hagman inte rent ut men är väl underförstått).

Det där med skapelsen, det var ju coolt. Finns en innehållsmässig analys av en östlig liturgi någonstans, månntro? Jag har aldrig googlat ortodoxiteter på allvar, så jag har ingen aning.

Tänk att jag en gång skulle få klart för mig hur det kommer sig att Axion esti börjar med Skapelsen. Det trodde jag inte!

Axion finns inte på Youtube på vare sig svenska eller engelska, däremot på tyska – och det här framförandet verkar vara riktigt bra – så som nordeuropeer framför verket, med våra sångideal. (Fast vad är det som hörs svagt i bakgrunden, bara när det är tyst? Irriterande.)

Första delen heter Genesis, skapelsen.

Solist: Så talade han
och havet föddes
Kör: Ne-ne
Solist: Och jag såg och förundrades
och i dess inre sådde han små världar till sin avbild och likhet

I resten av kapitlet går Hagman in på de olika delarna av gudstjänsten, och tolkar dem genom sin egen kristendomslins. Förr eller senare ska jag väl lyckas ta mig iväg till en högmässa IRL, så jag kan försöka relatera texten till verkligheten.

 

Länkar

Bloggat om Axion esti
https://rebellasandra.wordpress.com/?s=axion&submit=S%C3%B6k

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s