Maria Magdalena och grabbarna

eller

”Tro nu inte att jag är feminist, men…”

 

Nyheten om att Maria Magdalenas dag upphöjts i ”finhetsnivå” i den katolska kyrkokalendern, från ”normal helgonnivå” till samma som de flesta apostlars, verkar ha gått ganska spårlöst förbi. Jag är förvånad. ”Oj” tänkte jag när jag såg det. ”En vinst för de katolska feministteologerna.” Jag trodde det var kontroversiellt, men tydligen inte. En amerikansk bloggare som skrev om hur glad hon var över denna upplyftelse av Maria från Magdala var noga med att framhålla att hon minsann inte är någon feminist, så kopplingen mellan att uppvärdera Maria från Magdala och feminism verkar någorlunda etablerad men tydligen inte hela sanningen.

Rimligen har detta jobbats fram under lång tid, tills Vatikanens papperskvarnar till slut malt färdigt. Det är så lätt att tro att alla förändringar som proklamerats från Vatikanen beror på påve Franciskus, men Katolska kyrkan har visst hållit på med sin omvärdering av Maria Magdalena ända sen 1960-talet. 1969, rimligen i samband med den nya mässordningen, skrev påve Paulus VI (eller de teologer och liturgiexperter vars skrivelser han satte sitt namn under) att Maria Magdalenas dag var till för att fira Maria från Magdala som varit Jesu lärjunge, inte den botfärdiga synderskan eller Maria från Betania. Katolikerna hade dittills firat Maria Magdalena som ett ”komposithelgon”, eftersom den katolska traditionen identifierat dessa tre kvinnor med varandra.

Marmorstaty, föreställande en kvinna som håller ett kors - eller lutar sig mot det? Vid hennes fötter en dödskalle till vänster, och ett oljekrus till höger.

Staty av Maria Magdalena i en amerikansk kyrka. Oljekruset är tydligen det vanliga attributet för Maria Magdalena, men i denna staty är det nedputtat till en väsentligt mycket mer blygsam plats än när hon framställs som den botfärdiga synderskan. Här är det Maria Magdalena, lärjungen som var med vi korset, vi ser. (Åtminstone i första hand.)

Listan över dagar på den där lite högre finhetsnivån omfattar de flesta av apostlarnas dagar, Kristi förklarings dag, Jesu dop och liknande. Det enda kvinnliga helgon som har dagar på denna nivå är Maria. Nu framhålls Maria Magdalena, en gång stämplad som slampa genom att hon på tveksamma grunder identifierats med den botfärdiga synderskan, som ett föredöme för alla kvinnor. Så det kan gå.

Maria Magdalena som apostel – inte en av de tolv, men i praktiken. ”Apostel till apostlarna” är en benämning som var jättevanlig för omkring 1000 år sen. Småningom blir hon väl allmänt hållen för minst lika viktig som de manliga apostlarna – men räkna med att det kan ta några hundra år. Sånt är det katolska utvecklingstempot.

Jag tror inte det här är någon liten sak för kvinnans ställning i Katolska kyrkan. Att den stora uppståndelsen uteblir beror förmodligen på att den är resultatet av en lång process, att saken är förberedd under lång tid – men kanhända är det så, ändå, att den inte släppts fram förrän under Franciskus pontifikat? Eller kanske det bara är slump, att beredningen av ärendet inte blev klart redan under påve Benedikt? Vet ej.

Hur väl rimmar det med den sydamerikanske machon Bergoglio, att lyfta fram Maria från Magdala? Kanhända är han själv inte så intresserad, men jag tror ändå att detta är den slags förändringar för kvinnan i Katolska kyrkan som vi kan förvänta oss under Franciskus pontifikat. På ytan blygsamma saker, som lägger grunden för annat. Han släpper diskussionen fri, som varit hårt tyglad under JPII och BXVI, och tar in såväl befrielseteologin som SSPX i stugvärmen igen. Själva feministteologin hålls nog på halster ett tag till, men delar av den verkar kunna ta sig in liksom bakvägen så länge man inte behöver kalla det för feminism.

Kvinnliga diakoner då? Tja, Franciskus säger sig villig att undersöka saken. Betyder det att han är för? Nej. Absolut inte, av det skälet att han ogillar det permanenta diakonatet som sådant. ”Klerikaliserat lekfolk” är hans omdöme. Men han släpper diskussionen fri, och då kommer andra att driva den frågan.

SSPX-folket lär fortsätta att fira sin komposit-Magdalena, ”enligt traditionen”. Och glöm inte att Franciskus är på god väg att välkomna dem in i kyrkans fulla gemenskap igen (i den mån de varit utputtade därifrån, det är en smula krångligt).

Franciskus katolska kyrka är en spretigare sådan än den tillåtits vara på länge.

Så kommer det sig att den ärkekonservative kardinal Sarahs eget departement utannonserar en nyhet som världens katolska feministteologer rimligen blir glada över. Det är knappast någon slump. Kardinal Sarah propagerar för mässa firad ad orientem med ena handen, och lyfter upp Maria Magdalena med den andra – enligt någon annans önskan, gissar jag, och det tolererar han eftersom han får utrymme för sina egna frågor. Jag tror det är så man håller ihop en kyrka.

Kvinnliga diakoner som ett steg mot kvinnors inflytande i Katolska kyrkan? Kanske, men viktigare än det tror jag vore om man anstränger sig för att få fler kvinnliga lärare på de katolska prästutbildningarna. Seriöst: varför ska män som aldrig fått se en kvinna demonstrera att hon kan det där med teologi, i en miljö som bekräftar kvinnorna i teologrollen, tro på att kvinnor faktiskt kan bemästra sånt? När lärarna på seminarierna till 30% eller så består av kvinnor, och det varit så i tio år eller mer. Då kanske det är dags att på allvar diskutera prästvigning av kvinnor… tror Rebella, höljd i sin sibyllekappa viskandes mystiska ord och utströende stjärnglittrande pulver som bländar alla meningsmotståndare. (Eller inte.)

 

Länkar

Dick Harrison i SvD, om hur man kom att betrakta Maria Magdalena som prostituerad.
http://blog.svd.se/historia/2012/04/08/hur-blev-maria-magdalena-prostituerad/

Nyheten i Crux. Notera hur man motiverar Maria Magdalenas stora betydelse genom att man hittat att Tomas av Aquino kallat henne ,för ”apostel till apostlarna”. Att yttrandet normalt inte sammanknippas just med Tomas, utan tvärtom var vardagsmat på hans tid spelar mindre roll. Att hitta stöd för något Tomas är nämligen enklaste sättet att göra något katolskt kosher. (Notera att man säger ”Tomas”, om man vill visa att man kan klyket och hör till. Det är bara vi n00bs på katoliciteter som säger ”Aquino”.)
https://cruxnow.com/global-church/2016/06/10/new-feast-touts-mary-magdalene-paradigm-women/

Ett gammalt föredrag med John Dominic Crossan om den historiske Jesus, där han under den avslutande frågestunden säger att Maria Magdalena uppenbarligen var en viktig ledare inom den tidiga kyrkan – en apostel.
https://www.youtube.com/watch?v=C2m7I4WEoso
Katolska feminister framhåller gärna att Maria Magdalena, under den tid som förlöpte mellan att hon såg den uppståndne och att hon berättat för de övriga, ”utgjorde den kristna kyrkan”. (Om någon vet vem som kläckte den formuleringen tar jag gärna emot.) Crossan påpekar dock (ca 1:09:00) att han inte är ”lika imponerad som mina feministvänner är” av att de som först får se den uppståndne Jesus är kvinnor. Kom igen – de blir uppmanade att gå och berätta för männen, som sedan ska berätta för världen! Sekreterare och chefer, typ. De texterna är inte avsedda som komplimanger till kvinnorna, tycker Crossan.

Bloggen som såg till att påpeka att bloggerskan ifråga absolut inte ska tolkas som feminist listar de kyrkliga högtidsdagar som klassas som feast day – jag vet verkligen inte vad det ska heta på svenska.
https://www.catholicculture.org/culture/liturgicalyear/blog/index.cfm?id=255
Listan är amerikansk; det finns säkert mindre, lokala skillnader men inte så många på den här lite högre högtidlighetsnivån. (Lite slarvigt kallas ibland alla helgondagar för det helgonets feast day, men formellt heter det tydligen memorial day – för alla helgon utom apostlarna samt Maria och nu också även Maria Magdalena. Detta på engelsko. Vad det heter på swensko vet jag inte. Har jag tur trillar Magnus, eller någon annan, in och berättar.)

Förvisso finns det redan kvinnliga katolska teologer. Om jag tillåter mig att generalisera en smula utifrån de jag hört talas om, tror jag att man hittar dem främst dels inom de kvinnliga ordnarna och dels på sådana universitetsinstitutioner som inte kontrolleras av Katolska kyrkan. Här en nyhet om en nyutexaminerad amerikansk kvinnlig teolog, där nyhetsvärdet består i att hon läst sig till samma examen som prästkandidater, och studerat tillsammans med dem. Åtminstone i USA är det tydligen ovanligt att kvinnor skaffar sig samma teologexamina som katolska präster, gissningsvis eftersom det nog är en ovanligt lång utbildning och till skillnad från präster och ordensmän får lekkvinnan betala sin utbildning själv. Hon i artikeln kommenterar åtminstone den faktorn.
https://cruxnow.com/church-in-the-usa/2016/06/11/woman-doesnt-want-priest-wants-teach/

Annonser

5 thoughts on “Maria Magdalena och grabbarna

  1. Generellt används festdag när man menar firningsdag. Festdagar/firningsdagar har olika firningsgrader. Den högsta firningsgraden är högtid (t ex Juldagen, Marias upptagning 15/8, Petrus och Paulus 29/6, viktigaste lokala skyddshelgon: i Sverige Birgitta 7/10), näst högsta firningsgrad är fest (t ex Kristi förklaring 6/8, de flesta apostladagar, andra viktiga skyddshelgon för landet och världsdelen) och den lägsta firningsgraden är minnesdag (kan vara obligatorisk eller fakultativ ).

    Gilla

    • Ah, där dök adekvat svensk terminologi upp! En får tacke. Det är alltså till firningsgraden ”fest” som Maria Magdalenas dag upphöjts.

      Jag har fattat den engelska terminologin så att ”feast day” dels är en av dessa fyra nivåer – den du kallar fest? – och dels används ordet allmänt för alla firningsdagar, precis som du säger att ”festdag” används på svenska.

      Det är eg. lite off topic, men hur märks det i gudstjänsterna att man befinner sig på ett helgons minnesdag? om vi nu tar något av de enklare helgonen. Märks det alls?

      Gilla

      • Det stämmer när det gäller terminologin.

        På alla firningsdagar påverkas den liturgiska färgen, ingångsantifonen, kollektbönen, bönen över offergåvorna, prefationen, kommunionantifonen och bönen efter kommunionen.

        På högtider sjunges/läses Gloria (Ära i höjden åt Gud) och Credo (trosbekännelsen). På fester bara Gloria men inget Credo. På minnesdagar används varken Gloria eller Credo. På söndagar sjunges/läses Gloria och Credo förutom i advent och fastan då Gloria utelämnas.

        Exempel:

        31 juli
        S:t Ignatius av Loyola, präst
        Minnesdag

        Ingångsantifon (Fil 2:10–11)

        Alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under
        jorden, och alla tungor skall bekänna att Jesus Kristus är Herre, i
        Guds Faderns härlighet.

        Kollektbön

        Helige Gud,
        till ditt namns större ära
        gav du åt din kyrka den helige Ignatius.
        Låt oss med honom för ögonen och hjälpta av hans böner
        kämpa den goda kampen här på jorden,
        så att vi med honom får segerkransen i himlen.
        Genom din Son …

        Bön över offergåvorna

        Låt våra offergåvor glädja dig, Herre,
        på den helige Ignatius dag,
        och helga oss i sanningen
        med dessa ofattbara mysterier,
        som du har gjort till helighetens källa.
        Genom Jesus Kristus, vår Herre.

        Denna prefation används då man firar heliga herdar.

        V. Herren vare med er.
        R. Och med din ande.
        V. Upplyft era hjärtan.
        R. Vi har upplyft dem till Herren.
        V. Låt oss tacka och lova Herren, vår Gud.
        R. Det är tillbörligt och rätt.

        Ja, sannerligen är det tillbörligt och rätt
        att vi tackar och lovar dig alltid och överallt,
        helige Fader, allsmäktige, evige Gud,
        genom Jesus Kristus, vår Herre.

        Ty du gläder din kyrka genom den helige N.,
        som vi firar i dag:
        genom hans förkunnelse undervisar du oss i tron,
        med hans föredöme vägleder du oss till ett heligt liv,
        och på hans förbön vill du skydda och bevara oss.

        Därför sjunger vi, med alla änglar och helgon,
        den eviga lovsången till din ära:

        Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot.
        Himlarna och jorden är fulla av din härlighet.
        Hosianna i höjden.
        Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.
        Hosianna i höjden.

        Kommunionantifon (Luk 12:49)

        Herren säger: Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den
        ändå redan brann!

        Bön efter kommunionen

        I tacksamhet för den helige Ignatius
        har vi framburit lovprisningens offer, Herre,
        och vi ber att det en gång skall föra oss
        fram till den eviga tillbedjan inför ditt majestät.
        Genom Jesus Kristus, vår Herre.

        Gilla

      • Hmm. Visst är alla dagar knutet till något helgon? Helgonkalendern är väl ursprunget till vår namnsdagskalender, om jag förstår rätt. Då borde det väl finnas ett för varje dag.

        Jag har inget märkt av detta, de få (mycket få) katolska gudstjänster jag gått. Å andra sidan kan man omöjligen snappa upp och lyckas höra allt.

        Logiken bakom uteblivna credon etc. känns inte helt lättfattlig.

        Gilla

  2. Det stämmer att vår namnsdagskalender i har sin grund i den medeltida helgonkalendern. I katolska kyrkans officiella helgonsamling Martyrologium Romanum så finns ca 20 helgon per dag, men i kyrkans officiella kalender finns det angivet helgon (en eller flera) på 190 av årets dagar. Om det inte finns något helgon i kalendern innevarande dag så kan prästen välja något av dagens helgon i Martyrologium Romanum. Det är dock väldigt ovanligt.

    Logiken är att Gloria och Credo används när firningsgraden är som högst för att markera högsta graden av solennitet. När man vill markera lägre grad av solennitet så används bara Gloria, När man inte vill markera någon grad av solennitet så används varken Gloria eller Credo såsom på minnesdagar och vanliga vardagar.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s