Syrenen, påsken och upproret

Jodå, kopplingen till den kristna traditionen och till den bysantinska mässan stämmer. Förord och kort faktatext i anslutning till de förklaringar som Ingemar Rhedin stoppat längst bak i sin svenska översättning av Odysseas Elytis ”Axion Esti” bekräftar det. (Den bysantinska mässan – är det en synonym till ”den ortodoxa mässan”, eller?)

Titelnamnet AXION ESTI betyder ordagrant ”värdig är” och är ursprungligen hämtat ur Uppenbarelsebokens femte kapitel, där Lammet lovprisas. Endast Lammet har genom att offra sitt blod för människorna befunnits värdig att öppna bokrullen med den sju inseglen, i vilken människornas öden profeteras.

En bysantinsk hymn, som sjungs under natten till Långfredagen, har samma namn, liksom en madonnaikon, som förvaras i klostret på Athos. Elytis har valt denna yttre ram med bibliska symboler för att uttrycka det historiska sammanhanget och kontinuiteten i det grekiska folkets kamp och offer för sin frihet.

Under den ottomanska ockupationen av Grekland var kyrkan den enda institution som tilläts föra den grekiska traditionen vidare och just Athos kom att stå som symbol för det nationella medvetandet. Ockupationen från 1453 till 1821 medförde därför att religiöst språkbruk satte sin prägel på hela det grekiska livsmönstret och inte minst då det kulturella livet.

Hela dikten, som i diktverket bara är numrerat men oftast kallas för ”En enda liten svala”, lyder i Rhedins översättning från 1979 som nedan. Det är en av de få dikter där översättaren kämpat för att få till samma meter som i originalet, kanske för att Theodorakis redan hade tonsatt den och den blivit känd och spridd i den formen så det var rimligt att åstadkomma en sångbar översättning. När sedan hela ”oratoriet” om gissningsvis en tiondel eller tjugondedel av diktverkets text skulle sättas upp på svenska, fick Rhedin bearbeta om en hel del. När det ska sjungas till samma melodi som på grekiska går det inte längre att ta sig friheter med metern.

Jag kan inte behålla hur det grafiskt står tryckt i boken, och gör därför istället extra radbrytningar. Denna version är inte helt identiskt med hur vi sjöng, men mycket mycket likt bortsett från att tredje strofen inte finns med i det tonsatta verket.

EN enda liten svala
och vårens tid är dyr
För att få solen åter
krävs det en kamp som är svår
Krävs det att tusentals döda
står vid solljusets lod
Krävs det att de som lever
offrar av sitt blod

Du mitt Ursprungs Skapare
byggde mig in i bergens stup
Du mitt Ursprungs Skapare
inneslöt mig i havens djup

Kroppen av Maj blev rövad
av häxor och mörkermän
De grävde henne ner i
en grav i havet se’n
Djupt nere i en håla
bunden fast hon står
Och redan doftar mörkret
och hela avgrunden vår

Du mitt Ursprungs Skapare
uti syrenens trolska doft
Du mitt Ursprungs Skapare
kände du uppståndelsen

Slingrande såsom sperma
i moderkakans djup
Minnets förfärliga insekt
bryter ur jorden fram
och som en spindel biter
bet den i dagens ljus
Så att stränderna lyste
och öppna havet omkring

Du mitt Ursprungs Skapare
omslöt mig med havsstränder
Du mitt Ursprungs Skapare
lade min grundval i bergen

Så här förklarar Rhedin texten.

En enda liten svala: Denna sång har en central ställning i Elytis’ ”mytologi”. Kampen för solen/friheten kräver inte bara offer utan historiskt medvetande. ”Mitt Ursprungs Skapare” syftar på en folkballad, som handlar om hur bron Arta byggdes med stora mänskliga offer. Byggmästarens hustru murades in levande i bron för att bygget skulle lyckas. Hela sången har en folkviseton med en mängd anspelningar på grekernas frihetskamp. Exempelvis syrenen, uppståndelsen, moderkakan, bergen, minnets spindel.

Temat med byggmästarens hustru som muras in levande i en bro för att bygget ska gå väl och bron stå kvar känner jag igen. Något liknande finns i Och himlens vida väv av Lian Hearn, fast där är det byggmästaren själv som blir inmurad för att blidna någon ande – flodens, tror jag. Rimligen är det någon allmäneuropeisk myt.

Lammet, skriver Rhedin om i sin förklarade text, men Axion innehåller även en hel del annat om offer. Här är det inte Jesus som offrar sig, utan mer kanske diktens poetjag och alla andra som på ett eller annat sätt tog upp kampen, till mer eller mindre högt pris. Det är ingen kristen allegori, det här. Elytis använder det kristna bildspråket mycket, mycket fritt.

Diktverket är från 1950-talet. Elytis fick Nobelpriset 1979, när revolutionsromantikens 70-tal gick mot sitt slut. En del av det här känns ibland lite unket, ja faktiskt daterat. Elytis mansgrisiga sätt att skriva om de grekiska kvinnorna i samma veva som han lovsjunger den grekiska naturen, i verkets sista del som liksom hela verket heter Axion Esti – Det är värdigt alt. Lovad vare – känns också en smula smaklöst. Men det är väl smällar man får ta.

Ang. syrenen.

När Elytis talar om uppståndelsen, påsken och dess blomma, syrenen, vet varje grek vad han menar. Påsken är grekernas största högtid och den intar en särställning i deras kultur. På natten före påskmorgonen grillar man får, krossar ägg, dricker vin och dansar. När det glada tilltalsropet ”Uppstånden” ljuder på morgonen är humöret uppåt och det har under alla tider legat nära till hands att just då, när många människor är samlade, tala om det förslavade fosterlandet. Och just denna morgon har otaliga resningar gjorts mot främmande förtryckare.

Syrenen… hos oss blommar den inte redan till påsk. (När firar grekerna påsk, förresten?)

Odysseas Elytis poesi är lite för komplicerad för mig, särskilt som man egentligen behöver kunskap om det grekiska för att förstå den. Inövandet inför framförandet av ”oratoriet” Axion Esti är nog en mininivå av hur mycket man behöver nöta på de här texterna om de ska liksom funka för mig. Jag kommer nog inte att ägna väldigt mycket tid åt diktverket Axion Esti, bortsett från de delar jag sjungit och fragmentvis ligger kvar i mitt minnes poesi- och textbank. Någonstans har jag nog kvar den textversion vi sjöng då… någonstans. Kanske.

jag öppnar min mun och talar
och då börjar havet dansa
och tar mina ord och gömmer dem
i sina djupa grottor,
och viskar dem så varsamt till små sälarna
då de om nätterna
då de om nätterna
gråter över mänskornas lidande
gråter över mänskornas lidande

jag ristar i mina ådror
och då färgas mina drömmar röda
och blir till tunnband i de glada barnens kvarter
och till lakan över flickor, vakna i smyg
för att om nätterna
för att om nätterna
ligga och lyssna till kärlekens underverk
ligga och lyssna till kärlekens underverk

Länkar

Theodor Kallifatides berättar om den grekiska folksången med hustrun som muras in i bron, och ger en fri översättning av texten, i romanen ”Bönder och herrar”. På Google Books:
https://books.google.se/books?id=OFtgAgAAQBAJ&pg=PT61&lpg=PT61&dq=bro+%22mura+in%22&source=bl&ots=DTMo64ynB0&sig=UQ1vL_XK5hK3Ra4efZ6cxn6Yhiw&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT39m7oI_NAhVEIJoKHVDKCpYQ6AEIHTAA#v=onepage&q=bro%20%22mura%20in%22&f=false

Wikipedia hade en del om det där med att mura in folk levande.
https://en.wikipedia.org/wiki/Immurement

Hela detta blogginlägg är eg. en kommentar till Alma-Lenas kommentar på ett tidigare blogginlägg om just Axion Esti.
https://rebellasandra.wordpress.com/2016/05/21/du-mitt-ursprungs-skapare/
Alma, om du i tonåren/ungdomen läste alla tre stroferna av ”En enda liten svala” för pingstfolket – inklusive ”slingrande såsom sperma” – förstår jag att de inte riktigt var superentusiastiska…

Annonser

One thought on “Syrenen, påsken och upproret

  1. Jo då, det där med sperman kom med, jag var lite galen då. Numera är jag helgalen. Men jag skulle nog inte bli lika kär i Axion Esti som jag blev då. Som du skriver; revolutionsromantiken (jag såg den inte alls-för mig var allt Jesus) och kvinnosynen skulle stöta bort mig. Jag var i samma veva kär i Catullus och fattade inte alls alla hans erotiska anspelningar utan trodde verkligen att han skrev en dikt till sin älskades sparv. ”Så rart”, tänkte jag, ”han tycker till och med om hennes husdjur.”

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s