Uppståndelsen och nattvarden enligt Peter Rollins

Intervjuaren/moderatorn ber Peter Rollins gå in på hur han med den där trolleritricksmodellen i tre steg förklarar Kristus (den förklaras i ett tidigare blogginlägg, se länk längst ner.)

Första steget är att Jesus föds, okej, tänker intervjuaren att folk tänker. Borttrollandet är döden på korset. Trolleritrickets sista steg där det borttrollade föremålet åter blir synligt – fast det troligen alls inte är exakt samma föremål, annan än möjligen på ytan. Det är väl helt enkelt uppståndelsen då . Eller, hur tänker du? Förklara för dem som har en mer traditionell syn, ber intervjuaren.

Peter Rollins svarar med att beskriva sin omtolkning av nattvarden.

Man har brödet och vinet. Det är första steget, presentationen. Här finns Gud. Andra steget, försvinnandet, är när bröd och vin, respektive kroppen försvinner. Gud är död, Gud är borta. (…) Tredje steget är insikten att nu är vi – alla troende tillsammans – vi är mitt i – det här är ett subversivt, radikalt sätt att läsa det. Det är inget man får höra i kyrkan. Man hör inte nåt av det här i kyrkan. Jag går inte i kyrkan, jag är inte intresserad av det. Men jag tror att man hittar det i en subversiv läsning.

Det intressanta med tredje steget, när det borttrollade kommer tillbaka, är som jag sade förut: Det man får tillbaka är inte det man tror att man får tillbaka. I tredje steget får man tillbaka det heliga – men inte som ett ting. (…) Med andra ord: Gud är inte längre ett objekt som man älskar, där Gud är högre än kärleken och Gud är objektet för kärleken. Nej, Gud är den inneboende kallelse som bor inuti själva kärleken som handling.

Det där med att tolka uppståndelsen som att det är något som sker i församlingen, i oss, genom nattvarden. Det har jag hört en gång förut, då i kontexten historisk syn på nattvarden. Transsubstantiationsläran formulerades under tidig medeltid, enligt Nationalencyklopedin – tidig och tidig, vet inte om alla skulle hålla med om det men okej. Före transsubstantiationsläran var den rådande nattvardsteologin den, enligt vem det nu var som sade det, att genom nattvarden uppstår den försvunna kroppen, den som kristendomen bygger på, i oss. Den återfunna kroppen är vi.

Hur vanlig denna uppfattning är, och vem som skrivit om den och var, vet jag inte. Är det välunderbyggt, att det var så folk tänkte före transsubstantiationsläran? Ingen aning. Man måste ju säga att det väl matchar allt det där pratet om den samlade kristenheten som Kristi kropp.

Det är en tolkning som egentligen inte kräver väldigt mycket till Gud.

Här blir nåt slags kristen ateism en uppenbar möjlighet. Funkar det? Kanske.

Men vad med de tidiga kristna, som var fullkomligt övertygade om att Jesus snart skulle komma tillbaka?

Kristi återkomst är besvärlig. Mycket riktigt är det den som alla knäppis-sekter siktar in sig på.

Kan man använda den kristna traditionen helt som man vill, och bara kasta bort det man inte vill ha?

Uppenbarligen tänker jag på flera olika sätt, blandar ihop dem och lyckas inte reda ut vad som är vad.

Man kan undra hur mycket som blir kvar av kristendomen om man överger allt vad kyrkor heter. Rollins håller sig förvisso med en liten grupp likasinnade, det kallas för en kommunitet. Han hade en i Belfast där han bodde förut, och har nu en där han bor i USA. Det är väl en församling, på sätt och vis. Kanske. Fast där ryms både teister, ateister och agnostiker.

 

Länkar

Ett tidigare blogginlägg, med Rollins’ trolleritricksliknelse bättre förklarad
https://rebellasandra.wordpress.com/2016/04/21/gud-som-magiskt-foremal/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s