De gamla vintergravarna

Den här bilden är från en avslutad internetauktion. Föremålet benämndes bara ”värmetråg”. Användningsområde vintertida gravgrävning eller gatuarbete, eller både och?

Nu har jag hajat varför vi just i Sverige tyckte att jordbegravning var så ohygieniskt, att vi på bred front gick över till kremering. Skälet heter ”vintergravar”. Vill du veta vad det var för något, läs vidare.

Hur gör man när man gräver gravar på vintern?

Man tinar upp jorden först. Manickerna som används heter värmematta samt tjältråg eller värmetråg. Det sistnämnda bör funka ungefär som en grunka jag en gång såg mitt i gatan, när man behövde gräva upp nåt trasigt rör mitt i vintern: ett lock som det är varmluft under, som pyser ut i något hörn där det inte blivit helt tätt.

Hur gjorde man förr?

Modernare variant: värmematta. Foto @kyrkvakt. Originalet på Instagram https://www.instagram.com/p/_TkSUEKlxe/

Modernare variant: värmematta. Foto @kyrkvakt. Originalet på Instagram https://www.instagram.com/p/_TkSUEKlxe/

I Skåne kanske man alltid har kunnat jordbegrava året om? Blir där ens alltid någon tjäle? I så fall går det säkert bra att bara elda lite och använda hacka. I norra halvan av landet kan vi lugnt lita på att detta inte varit möjligt. Kanske man kunnat göra allt det jobbet för någon riktig storfräsare, men stormän och allmänt rikt folk begravdes ju under kyrkgolvet eller i släktens gravkor. Det kan man göra året om, men hur gjorde man med vanligt enkelt folk?

Ibland har den döde fått stå kvar hemma på gården, kanske oftare i någon lada än i vedboden dit människor regelbundet måste gå. Väntade man i så fall med själva begravningen tills man hade en grävd grav att lägga ner kistan i? Huruvida man ibland väntade med hela rasket alltså även begravningsgudstjänsten till våren vet jag inte, men det har varit vanligt att begrava den döde i en tillfällig lösning som kallades vintergrav. När tjälen släppt flyttade man sedan kistan till den grav där den skulle ligga för evärderlig tid. (Ja man tänkte ju så då.)

De vintergravar som är lätta att hitta information om är de vars konstruktioner aldrig använts till något annat. En vintergrav kunde dock även vara till exempel
http://start.varmlandsrotter.se/varmlandsanor/artiklar/2010_3/

en källare under kyrkan, ett större murat utrymme under jorden utomhus eller helt enkelt någon större bod i anslutning till kyrkogården

och sånt vet man ju mer sällan idag, att det där lilla huset var förr i världen vintergrav. Och om man idag har inrett källaren under kyrkan, pratar man nog sällan om att den en gång använts som vintergrav – i den mån man ens vet om det.

Det är ganska mycket Västerbotten bland exemplen. Det beror säkert delvis på att sådana här bruk levde kvar längre i relativ glesbygd, vilket det är mer av uppe i norr, samt att behovet säkerligen ökar med strängare klimat, men också på att något museum i Västerbotten verkar ha genomfört ett projekt med att dokumentera äldre begravningsseder. Det initiativet har säkert fått församlingar och hembygdsföreningar att uppmärksamma sina gamla vintergravar, för vilket vi tackar ödmjukast.

Kronoby, Österbotten

I ett utdrag ur ”Kronoby sockens historia” från 1943
http://www.loffe.net/content/view/357/1/
nämns möjligheten att skapa tillfälliga gravkamrar i snön. I snörika trakter, på mindre kyrkogårdar där mängden kistor varje vinter inte blir så stor, låter det ganska praktiskt. Välj en plats som skuggas av t.ex. kyrkogårdsmur och höga träd, och skotta upp ordentligt med snö över kistorna. Underhåll sedan snömängden under vintern. Framemot vårkanten, när det börjar tina, skotta upp de snörester du hittar ovanpå. För större mängd kistor blir detta arbetskrävande, men i mindre skala har man här ett hyggligt kylskåp som med lite tur håller nollgradigt åtminstone nästan tills tjälen är ur jorden. Huruvida man då sparar själva begravningsakten till vårkanten eller ej framgår inte.

I Kronoby verkar man dock inte ha använt denna metod så mycket. Istället murade man in tillfälliga gravkamrar i kyrkogårdsmuren, faktiskt inte enbart som vintergravar (men det är en historia för sig).

Sorsele, Västerbotten

Här grävde man en stor gemensam vintergrav där de som avled under vintern lades utan att man skottade igen. Jag gissar att man lade ett tunnare lager jord, eller kanske lite granris, ovanpå varje kista. Sen blev det ju fort också snö.
http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/VB/09_3_vasterbotten.pdf s.9

Till sommaren togs kistorna upp för att placeras i varsin grav, men ”många kistor lämnades kvar i vintergraven, som igenskottades på sommaren”. Det här är den enda variant av vintergrav jag hittat, som fungerade så. Man kan ju gissa att det var de bättre bemedlade, de få som kostade på sig en gravsten, som såg till att flytta över till egen egen grav. Sattes alls några kors och markeringar på dessa vintergravar, undrar jag? Kanske ingen idag ens vet var på kyrkogården dessa gamla vintergravar befinner sig. Det ska på kyrkogården finnas ett tomt gräsbeklätt område, där förr fattiggravarna låg. Jag gissar att de gamla vintergravarna också finns där.

Gargnäs, Västerbotten

Vintergraven i Gargnäs, en liten ort som idag ligger i Sorsele kommun, bestod av en stor öppning i marken där man kunde ställa in flera kistor, med tak av bräder.
http://web.archive.org/web/20100819144152/http://www.rastrand.se/362cab10-3690-4e1a-8b96-b4be0982d7aa-29.html
Till våren placerades kistorna i nygrävd grav på Gargnäs kyrkogård. Vintergraven användes såväl före som efter begravningsgudstjänsten i kyrkan, och tjänade alltså även som vintertida likbod (eller som vi idag skulle säga, bårhus).

Gargnäs-systemet verkar onekligen en bra bit bättre än det i Sorsele. Jag skulle tro att det handlar om de geografiska och geologiska förutsättningarna på platsen – vintergraven ska ju ligga på själva kyrkogården – och kanske även om någon driftig persons initiativ, att få den där beständiga vintergraven grävd, lockförsedd och kanske träfodrad så den skulle bli hållbar. Prästen? Kanske, men jag föreställer mig snarare klockaren eller någon driftig småbrukare på bygden.

Fredrika, Västerbotten

Vintergravarna vid Fredrika kyrka. Foto Andreas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten. Jag har inte frågat om lov, tar bort bilden om så begärs!

Vintergravarna vid Fredrika kyrka. Foto Andreas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten – jag har inte frågat om lov, tar bort bilden om så begärs!

På Fredrika kyrkogård finns två vintergravar kvar än idag. Av trälocken att döma är de grävda rakt ner i bredd och längd som en normal grav, men kanske djupare?
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/Kyrkor%20och%20begravningsplatser/Karakt%C3%A4riseringar%20av%20kyrkomilj%C3%B6er/%C3%85sele%20kommun/Fredrika%20kyrka.pdf

Vintergravarna användes tills dess att begravningskapellet byggdes, står det. Det låter lite märkligt, men har säkert att göra med att det finns ett visst överlapp mellan begreppen gravkapell och likbod. Kapellbyggnaden har antingen innehållit även en mer avskild avdelning för kistförvaring – eller så har den, trots namnet, alltid varit till främst för detta. När byggdes detta gravkapell? Vet ej. Vintergraven borde väl ha erbjudit kistförvaring i lägre temperatur frampå vårkanten än kapellet, tycker jag. Att hala kistorna ner och upp var förstås arbetskrävande, men ändå. Varför ersätta en bättre konstruktion med en sämre, bara för att underjordiska vintergravar blivit omoderna.

Karlstad, Värmland

Den före detta vintergraven Meta i Karlstad, uppförd på 1830-talet. Nu är det slut med undanskymda små bodar - snyggt och pampigt ska det vara.

Den före detta vintergraven Meta i Karlstad, uppförd på 1830-talet. Nu är det slut med undanskymda små bodar och trälocksförsedda hål i marken! Snyggt och pampigt ska det vara.

Flera av de bruk med vintergravar som jag hittills beskrivit kan vara ungefär hur gamla som helst. Vintergraven ”Meta” på Västra Kyrkogården (som numera kallas Gamla kyrkogården) i Karlstad från 1830-talet tillhör de modernare syskonen i vintergravsfamiljen. Något måste man ju ha använt i Karlstad före dess; vad framgår inte.
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=874255 (pdf)
http://www.carlstads-gillet.s.se/tavlor.htm
http://www.vf.se/kultur-noje/kultur/manga-brister-i-bokforingen%E2%80%A6

1800-talets mitt var vintergravarnas sista skälvande minuter. Den i Karlstad togs ur bruk bara efter ett par årtionden, då man fann den alltför ohygienisk. 1901 byggdes byggnaden om till begravningskapell. Numera är den förvaringsplats för redskap och liknande.

”Ohygienisk” bör i klartext betyda att där luktade. Det är ju möjligt att en byggnad som Meta var sämre än de gamla lösningarna på att hålla kropparna någorlunda kalla; alla typer av lösningar under marknivån borde väl göra jobbet bättre. Tidens arkitekter var uppenbarligen inte särskilt intresserade av att konstruera tekniskt bra vintergravar. Framför allt tänker jag mig att en så stor vintergrav, för så många kistor, gör problemet tydligt. Jag tror nu inte att det var först kring 1800-talets mitt började tycka att vintergravarna var äckliga. Före dess hade man väl helt enkelt inga alternativ. Med den industriella revolutionen bör ha kommit bättre och bättre teknik för att tina upp frusen mark. Den tjusigt påkostade illaluktade byggnaden Meta blev en paradox, ett påpekande att denna hantering inte hör hemma i en modern tid.

Sedan vintergravarna tjänat ut

Peter Borg, som skrivit artikeln på Värmlands rötter som länkas till i inledningen, berättar att

På 1890-talet kom en generell förordning att vintergravarnas tid var förbi, liken skulle jordas direkt efter jordfästningen.

Jag gissar – men är inte helt säker – på att denna förordning gällde över hela landet. Nu hade man alltså teknik för gravgrävande året om. Hur gjorde man? Gissningsvis hade man speciella tråg som man eldade i, kanske med kol. Ungefär som en kolgrill med en huv ovanpå som håller värmen kvar, det bör väl funka? om än det tar tid.

Enkla gravar för fattigt folk kunde man kanske gräva i förväg redan på hösten, och stoppa fulla med granris eller bara lägga lock på? Jag har faktiskt läst en blogg av en gammal kyrkogårdsarbetare – jag tror i alla fall att det var en blogg, och han fanns i… Östersund? har inte hittat igen det. I alla fall, där han verkade gjorde man så långt in på 1960-talet. Fortfarande måste man förstås tina upp jorden när människor skulle gravsättas i förköpta gravar, sådana som fint folk skaffat sig. På 1960-talet hade i och för sig rätt stor andel, kanske hälften av befolkningen omvandlats till såpass ”fint folk” att man köpte sig familjegravar och sånt, men om man kunde spara lite jobb genom att förgräva några icke förköpta gravar som man visste att man kommer att få skotta igen under vintern verkar det ju smart.

Jag vet exakt var jag första gången hörde talas om vintergravar. Det var omkring ett och ett halvt år sen, när jag som ett led i funderingar på min egen begravning googlade på gamla begravningsseder i största allmänhet och hittade den där pdf:en från Västerbottens läns hembygdsmuseum, den vars länk återfinns under rubriken ”Sorsele”. Vintergravar av något slag måste ha varit i bruk ohyggligt länge, ja alltid! åtminstone i landets norra delar. Ändå hör man aldrig, aldrig talas om detta. Varför?

I och för sig vet väl de flesta inget om äldre begravningsseder över huvud taget. Det är jag som har konstiga intressen… men jag tycker faktiskt inte vi ska vara så förbaskat fina i kanten när vi pratar om begravningar. Nej, jag tycker inte det.

Om detta, som jag tror, är skälet till att Likbränningsföreningen, senare omdöpt till Eldbegängelseföreningen, blev en riktig folkrörelse och svenska folket övergick till att låta sig brännas före nedskottning. Kremering kan ju enkelt utföras året om, även om nedgrävningen av urnan får skjutas upp.

I så fall är det skälet föråldrat, och vi kan lugnt återgå till kistbegravningar igen.

Annonser

One thought on “De gamla vintergravarna

  1. Ping: Det är faktiskt ganska skönt med standardritualer | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s