Dagens begraveri motsvarar inte människors behov. Kyrkan tappar greppet.

Gårdagens DN-nyhet om den ökande trenden med direktbegravningar engagerar många.
http://www.dn.se/sthlm/allt-fler-stockholmare-begravs-utan-ceremoni/
IMHO är den ett tydligt tecken på att den kyrkliga definitionen av begravning, som sedan vidarebefordrats till civila ceremonier nämligen ”man ska samlas runt kistan och det ska läsas och sjungas” inte motsvarar människors behov. Den är något som ska göras, men man förstår inte varför man ska sitta i en kyrka eller annan lokal med en kista. Det säger en inte så mycket. Är bara en plikt. Att samlas kan vara värdefullt, men själva ritualen säger inte så mycket om man inte tillhör de som tror på det eviga livet. Då väljer man bort den. Avstår från att arrangera. Sen säger man det som man brukar säga, när det är något man inte riktigt har lust med: jag har inte tid.

Denna ledare i Kyrkans tidning
http://www.kyrkanstidning.se/ledare/urnan-bor-fortsatt-vara-undantag-vid-begravning
som insistera på att begravningen ska ske vid den döda kroppen snarare än när stoftet förenas med jorden, i vilken form detta nu sker, är typisk. Visst, om människor väljer direktkremering och senare urnsättning som ytterligare ett steg i vår tids strävan att avlägsna döden ur synfältet är det en förlust. Men har ni tänkt på, ni i Svenska kyrkan, hur ni genom att skära bort ceremonin från själva graven skär bort människors naturliga känsla av anknytning till gravplatsen? Att sänka ner en askurna i en grav är något mindre fysiskt påtagligt än att sänka ner en hel kista, visst. Men det är mycket mycket mer påtaligt än att inte sänka ner alls. Dagens standard ”begravningsgudstjänst i kyrka (eller borgerligt alternativ) för större krets, följd av senare urnsättning då bara de närmaste närvarar” bestjäl alla utom de närmaste släktingarna på det som i min mening alltid varit det viktigaste momentet i gravseder, själva den ursprungliga kärnan: den mer eller mindre slutgiltiga placeringen av stoftet.

Testa, Svenska kyrkan, att på allvar erbjuda begravningsgudstjänster med urna – givetvis med gravsättning av urna som en del av akten. Inse att ni då vinner tillbaka något ni tappat.

Själv har jag klurat och funderat på olika varianter av design på urnsättning som den enda ceremonin. Det är inget surrogat, som jag ser det, utan en ritual fokuserad på den väsentligaste delen av begravningsceremonin. Till slut blev det hela för krångligt och jag gav upp.

Det får väl bli en kistbegravning med hela ceremonin vid gravkanten, så som vi gjorde ända in på 1800-talet, fast i icke-kristen version. Vid gravkanten har man knappast en jättelång ceremoni. Det är bra. Man avslutar med Härlig är jorden. Tal kan folk hålla vid begravningskaffet/gravölet. Det första talet kan ju vara en sån där sammanfattning av mitt liv, som prästen håller i en vanlig begravningsgudstjänst, och sen är ordet fritt.

”Av jord är du kommen, jord skall du åter varda” är en utmärkt fras, men den kräver en fortsättning. Att bara ta bort den bleve stympat. Nu ska vi se… vi skulle kunna sätta ihop den med något annat. Så här.

Av jord är du kommen;
jord skall du åter varda.

Bara i tystnad finns ordet,
bara i mörkret finns ljus,
bara i döendet liv;
som en ljusglimt är hökens
flykt mot tomma rymden

Ceremonianten gör den symboliska igenskottningen med ett eller flera spadblad jord – ja, det är ju vad de där tre skovlarna sand betyder. Det är deras ursprung, vad de från början var. I den judiska begravningen tar än idag alla varsitt spadtag jord. Jag ska nog inte begära att begravningsgästerna själva skottar igen, men varsin spade jord kan de gärna slänga i.

)()()()(

Den text jag satt ihop med ”av jord är du kommen” är skriven av Ursula Le Guin och återfinns också i ett tidigare blogginlägg, med lite mer sammanhang.
https://rebellasandra.wordpress.com/2015/05/28/ursula-le-guin-religion-och-doden/

Tidigare blogginlägg på temat våra stympade begravningsseder.
https://rebellasandra.wordpress.com/2015/05/17/begravningen-slutar-vid-graven-och-hor-sen/

Annonser

One thought on “Dagens begraveri motsvarar inte människors behov. Kyrkan tappar greppet.

  1. Ping: Det är faktiskt ganska skönt med standardritualer | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s