Profetia inför höstens biskopssynod

I höst hålls alltså andra omgången av biskopssynoden om familjen, den session som är den ordinarie. Förra årets var en extraomgång som Franciskus uppfann, i ett försök att skapa en process som mer grundligt bearbetar frågorna och förhoppningsvis även på ett annat sätt än tidigare biskopssynoder ska kunna nå fram till riktiga beslut. Under huvudrubriken ”Pastorala utmaningar vad gäller familjen, inom ramen för evangelisation” behandlar synoden flera olika ämnen. Ett av de som fått störst uppmärksamhet är frågan huruvida det skulle gå att konstruera något sätt att låta de vars kyrkliga äktenskap inte höll och som sedan gift om sig borgerligt gå till kommunion, alltså att ta emot nattvarden. Kan man exv, som de ortodoxa, tillåta flera äktenskap, fast det bara är det första man ingår som räknas som ett sakrament? eller kan man göra på något annat sätt?

Frågan är inte ny. Den har redan varit uppe under någon tidigare biskopssynod – rimligen den 2005, som behandlade eukaristin – dock utan något som helst resultat. De som tycker att frågan måste få en annan lösning än status quo verkar ha blivit driftigare sedan dess, och otåligare.

Jag har en spådom som jag inte tycker känns särskilt vågad. Så här tror jag att det kommer att bli, i denna fråga.

1) Synoden kommer inte att kunna ta beslut. Den kommer att vara alldeles för splittrad.

2) Franciskus konstaterar att synoden inte nått fram till något beslut. Synoden är bara rådgörande. Dess definitiva beslut fastslås av påven, i en skrift som förväntas komma 2016. Franciskus skulle rent teoretiskt kunna köra över sin synod och genomföra en reform som inte har konsensus bland hans biskopar, inte ens ett mycket grovt och ungefärligt konsensus i form av tvåtredjedelsmajoritet. Jag såg någon som spekulerade om att han skulle göra det – var det John Allen? men jag säger nej nej nej och åter nej. Om kollegialitet är så viktigt för påve Franciskus som det sägs, och som det verkar vara, kör han inte över sin synod. Att nedmontera den romerska kurians makt och istället dela med sig av den till världens biskopar finns i högsta grad på hans agenda. Något mer kontraproduktivt än att köra över den biskopssynod som han själv försöker omvandla till i första hand ett rådgivande organ av stor vikt och tyngd – och i andra hand kanske även ett beslutande organ, men det torde ligga på framtiden – skulle han i så fall inte kunna göra.

3) Tyskarna sjösätter reform på egen hand. Redan nu har den tyska biskopskonferensen utannonserat att de, ifall synoden inte når fram till ett beslut att släppa fram omgifta till kommunionen, kommer att köra sitt eget rejs och själva utarbeta former för detta. Under Johannes Paulus II:s tid, och även under Benedikt, hade det varit helt otänkbart att en biskopssynod skulle säga något sådant, men nu är katten redan ute ur lådan. Sedan synoden inte nått fram till beslut kommer de tyska biskoparna att grundligt konferera och sedan lansera någon modell. Gissningsvis blir det någonting ungefär i linje med vad den tyske kardinalen Kasper presenterade under synodens första omgång.

4) Franciskus låter tyskarna hållas, precis som de räknar med. Franciskus kanske inte ger de tyska biskoparna sin officiella välsignelse, men han kommer inte heller att skicka Troskongregationen på dem – vars ordförande Müller förresten är tysk och väl ingår i den där biskopskonferensen?* det skulle bli liksom intressant.

Vad som händer sen ligger väl lite utanför en här omedelbara profetian. Om katolska kyrkan på olika håll i världen började utveckla sin egen hållning i frågan är det en liten revolution, som sträcker sig långt längre än själva frågan om kommunion för skilda och omgifta. Då är vi inne på biskopsmakt, kollegialitet. Vem som har makten i den Katolska kyrkan, eller snarare hur makten fördelas.

Jag tror att den här biskopssynoden är början till ett verkligt katolskt drama.

Om några år vet vi hur det blev.

* Vid närmare eftertanke, och efter att ha kollat fakta gör jag en uppdatering i form av en fotnot. Nej, Müller verkar ha lämnat den tyska biskopskonferensen 2012 för en plats i kurian. Egentligen vet jag inte huruvida Troskongregationen är rätt instans att ta itu med en uppstudsig biskopskonferens. Kanske det ligger på påvens alldeles eget bord. Vet ej.

Annonser

One thought on “Profetia inför höstens biskopssynod

  1. Ping: Biskopssynodens svenska efterskalv | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s