Biblisk intertextualitet, komplexitet och omöjlighet (eller…?)

Nya testamentet syftar konstant på saker i det Gamla. Det är en sak, men även Gamla Testamentet är fullsmockat med referenser till texter som vi idag oftast inte känner till. I vissa fall har forskningen hittat dessa andra texter, och kunnat sätta in dem i sitt sammanhang. I andra har vi rimligen ingen aning, och kommer då oundvikligen att läsa in något annat i texten än vad de människor som skrev den för fler människogenerationer sedan än vad som egentligen går att föreställa sig tänkte.

Att skapelseberättelsen i Första Mosebok är klart inspirerad av den i den babyloniska motsvarigheten är en sak. Karen Armstrong menar att den även är utformad i direkt polemik emot den. Den babyloniska versionen är våldsam, men den israeliske guden behöver inte döda några vidunder för att kunna skapa hav, land och himmel. Han behöver bara säga ”Ljus, bli till!” så blir det så. Likaså, menar Karen Armstrong i ”För Guds skull”, är delandet av Röda havet, när Mose och alla israeliterna ska gå över, en syftning på andra skapelseberättelser som fanns i regionen, där någon gud klyver ett hav för att skapa världen. Här är det dock ingen värld som skapas, utan ett folk.

Så kan man ju se det.

Den här typen av tolkningar går inte att komma fram till genom att bara läsa Bibeln rätt upp och ner. Den kräver forskning. Tanken att en religiös skrift ska kräva forskning i gamla tiders utdöda folk för att vara begriplig är mig helt, helt orimlig. Det finns en del tankar åt det hållet. En del moderna kristna inriktningar försöker djupdyka i judisk kultur, sådan den var på Jesu tid, för att bättre förstå Jesus. Men en religion som kräver efterforskningar i en 2000 år gammal, svunnen kultur – för vi ska inte göra misstaget att inte skilja mellan dagens rabbinska judendom och den gamla tempelkulten – blir mig lika orimlig.

Vad gör vi då? Låter texten stå på helt egna ben? Helt enkelt läser som det står? Enda möjligheten att tillämpa detta på ett dokument så fullt av självmotsägelser som Bibeln är att läsa fruktansvärt selektivt. Det blir inte heller rimligt.

Eller så tänker man på något helt annat sätt.

Människor har genom årtusendena inte läst Bibeln på de sätt jag tänker mig, säger Karen Armstrong. Det är intressant. Vi – jag – har en massa förutfattade meningar om vad en text som Bibeln är till för. Den är präglad främst av den mer extrema kristendomen, av en frikyrklighet som gränsar till fundamentalism. Av en bokstavsläsning som är en produkt av vår moderna tid, som i sin renaste form skapades på 1800-talet, efter att ha gift ihop religion och vetenskap, börjat se på religionen med vetenskapens ögon och i bestörtningen när det inte gick ihop skapat fundamentalism.

Jag har betat igenom Karen Armstrong skildring av synen på Gud i modern tid, från reformationen och framåt. Sen började jag om i prekristen tid och religion, samt den judendom som är far till kristendomen. Jag är nästan färdig med kapitel 2. Det är någon surdeg som hänger kvar – som ska upp, men jag behöver suga på den lite till. Surdegen, och så förresten ett inlägg till som jag har oskrivet. Det blir nästan en månad som ägnats åt detta kapitel. De tre som är kvar ska nog gå fortare, hoppas jag. Av dem handlar det första om tidig kristendom , judendomens vidareutveckling samt islam. Nästa behandlar den tidiga medeltidens kristendom, då man om jag fattat rätt var särskilt pigg på apofatisk teologi. Sista kapitlet, i den o-kronologiska ordning jag tagit mig an boken, behandlar den gryende vetenskapen och bådar fram mot reformationen.

Om kapitlen tar tre veckor vardera är jag färdig att börja sammanfatta i slutet av augusti. Pust.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s