”Mamma är en ängel i himlen”

Varifrån kommer den där uppfattningen att vi blir änglar när vi dör? Det är inte och har aldrig varit vad någon kristen kyrka lärt, och Bibelns änglar har inte mycket gemensamt med våra bokmärkesänglar. Själv stötte jag först på den i form av utsagan ”min mamma är en ängel i himlen” i någon av Astrid Lindgrens berättelser. Hur spridd är den här uppfattningen? I vilka länder finns den? Varifrån kommer den?

Äktluthersk teologi lär, om jag inte minns skol- och konfirmationsundervisning fel, att sedan man dött sover man i väntan på den Yttersta domen. Änglar har alls intet med saken att skaffa.

Klassisk katolsk teologi skickar om jag förstår rätt ett fåtal människor direkt upp till Gud. Det är de som kallas för helgon. Ett annat fåtal skickas direkt till helvetet och de flesta till skärselden, där de renas för att trots sin syndighet till slut kunna få komma nära Gud. Inga människor som blir änglar där heller, alltså. Däremot finns i katolicismen en helt annan möjlighet än i protestantisk kristendom att engagera sig religiöst i människor som redan dött. Man kan be för dem för att förkorta deras tid i skärselden, och de fall de sluppit från skärselden (främst då genom att de varit helgon och kommit direkt till Gud, men visst borde det väl funka med de som kommit loss ur skärselden också? det är bara ändå svårare att veta vilka som gjort det) kan man be dem om förbön.

Kan man tänka sig att den folkliga tron att man efter döden ska bli ängel är en kvardröjande rest av folklig katolicism, genom århundradena förändrad och förvrängd? där helgon och änglar och möjligheten att via helgon be för sina döda på något sätt blandats ihop och blivit till något som katoliker förmodligen tycker är mycket märkligt. Eller har den uppstått ur något annat, i tomrummet sedan man inte längre kan be för sina döda? Det är ju fantastiskt mycket vackrare att kunna säga till ett barn ”din mamma är en ängel i himlen” än… ja hur ska man egentligen presentera den lutherska tron för ett barn. Att säga att hon sover, det är ju samma som att säga ”hon är död”. Det kan man säga även som ateist. Är man troende vill man väl tala om det eviga livet, men då måste man som ett brev på posten prata om Domen. Att säga att mamma sover i väntan på Guds dom känns inte särskilt kul.

Å andra sidan. ”Mamma är i skärselden och plågas som straff för sina synder” – det kanske inte riktigt är så Katolska kyrkan säger, men i lätt förenklad folklig form måste det väl bli så. Det känns inte heller så roligt att säga till barnen. Men ”vi ber för henne så att hon fortare ska få komma nära Gud”, det kan man säga.

Kanske folktron att vi blir änglar efter döden även finns i katolska länder, förresten. Jag har ingen aning. Vet någon annan?

Annonser

One thought on “”Mamma är en ängel i himlen”

  1. Ping: Är det Swedenborgs fel? | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s