Deuteronomisterna, som visste precis vad Gud ville och gillade

Femte Mosebok, Josuas bok, Domarboken samt Samuels- och Konungaböckerna är skrivna vid ungefär samma tid. De skapades av en grupp präster, profeter och skrivare under kung Josia av Juda med regeringsåren 639-609 f.Kr, och de åstadkom en reform av religionen.* Josias söner återställde visserligen den ordning som rådde före honom, kanske tvingade av det faktum att Josias aggressiva nationalism hade lett till krig, nederlag och påtvingad underkastelse. Deuteronomisternas program kan i alla fall studeras i de skrifter de skapade. Enligt Karen Armstrongs ”För Guds skull” verkar det inte som att de lyckades genomföra hela, förmodligen eftersom kung Josias regeringstid blev kort då han stupade i strid.

Josia finns inte nämnd i några andra typer av skrifter än Bibeln, men om Femte Mosebok (Deuteronomium) skrevs på 600-talet f.Kr. det vill säga ungefär på Josias tid verkar det väl högst rimligt att han funnits, och att han också hade högst aktiv del i reformrörelsen. Berättelsen om Josia samt hans söner skildras i Andra Konungaboken och Andra Krönikeboken, enligt Wikipedia.

I Karen Armstrongs framställning är det i och med Josia som det införs att man ska tillbe enbart Jahve och ingen annan. Med kännedom om hans farfar, kung Hiskia (Wikipedia) måste man väl ändå säga att Josia inte var först? Kanske Armstrong bara syftar på att det är i deuteronomisternas skrifter man hittar de första bevarade utsagorna, uppmaningarna, om att dyrka enbart Jahve. För den delen kan det ha varit deuteronomisterna som skrivit historiken kring Hiskia och om dennes son Manasse som åter tillät avgudabilder, och sonsonen Josia som inte bara kastade ut gudabilder ur templet utan lät förstöra dem över hela landet – om han nu någonsin gjorde det, eller om det bara är de sköna fantasierna hos deuteronomist-reformisterna som efter Josias död fick tvingas se hur deras rena fina nationalistiska religion förfalskades.

Århundradet före Josia förefaller man ha svängt hit och dit vad gäller inställningen till främmande folks gudar, och det verkar ha ganska mycket att göra med Judas politiska ställning. Man låg under assyriernas styre. Att de besegrade inkorporerade de assyriska gudarna i den egna religionen var troligen något som härskarmakten såg som positivt. Under Josias tid hade dock assyrierna händerna fulla på annat håll, och det gick att sträva efter nationalistiska mål och som en del av detta förkasta de utrikiska gudarna.

Deuteronomium, alternativbenämningen på Femte Mosebok, är grekiska och betyder ”den andra lagen” vilket syftar på att man menar att det var denna bok (eller en tidig version, en föregångare till den) som prästerna enligt Josias bok hittade i templet. En bortglömd bok som Mose skrivit ner, vars lagar och regler man inte följt. Inte konstigt att Gud blev vred! insåg Josia, och anställde utrotning av den främmande religionen på ett sätt som säkerligen hade förvånat deuteronomisternas föregångare elohisten och jahvisten.

Josias föregångare hade utan vidare kunnat pacificera assyrierna genom att införliva deras gudar i tempelkulten, men deuteronomisterna krävde att Jahve ensam skulle tillbes. De ”påträffade” en bokrulle som påstods vara den förlorade, ännu aldrig tillämpade, lagboken (sefer tora) skriven av Mose. Troligen var det en äldre version av Deuteronomium. När de läste upp den för Josia rev han sönder sina kläder i förtvivlan. Inte undra på att Israel hade drabbats av sådana katastrofer! I århundraden hade kungar tillåtit skick och bruk som Jahve uttryckligen förbjudit. Enligt denna sefer tora hade Jahve befallt israelerna att inte ha någonting att göra med den inhemska befolkningen i Kanaan, att inte sluta förbund med dem och att utplåna deras religion: ”Nej, så skall ni göra med dem: riv ner deras altaren, krossa deras stenstoder [matzebot], hugg sönder deras asherapålar och bränn deras gudabilder.”

Och Josia följde anvisningarna till punkt och pricka. Han lät utplåna alla spår av rivaliserande religion i Jerusalem och alla gamla heliga platser tillägnade Jahve på landsbygden, för den händelse någon form av avgudadyrkan i hemlighet utövades där. Därefter inledde han en sorts återerövringskrig och invaderade de områden i nordriket Israel som assyrierna nyligen hade utrymt. Där lät han förstöra samtliga kananeiska maqom och likaså Jahvetemplen i Betel och Samaria. Dessutom anställde han blodbad på landsbygdspräster och lät vanhelga deras altaren. I fortsättningen skulle Salomos tempel i Jerusalem vara den enda legitima nationella helgedomen.

Förstöra Jahvetemplet i Betel! Platsen för Jakobs upplevelse med stegen! I och för sig verkar det finnas lite olika uppgifter om vad som dyrkades där. Baal, står det på vissa ställen. (Det varierade säkert över historiens lopp.) Deuteronomisterna bearbetade de redan befintliga skrifterna, gjorde tillägg och ändrade, men berättelsen om Jakobs stege fick ändå vara kvar.

Femte Moseboken lyder i vissa avseenden som ett modernt dokument. Hade det genomdrivits skulle reformatorernas program ha inbegripit inrättandet av en sekulär sfär och ett rättsväsende skilt från kulten, en konstitutionell monarki där kungen som alla andra skulle rätta sig efter Toran samt en centraliserad stat med en enda helgedom. Reformatorerna rationaliserar dessutom den israeliska teologin och rensar ut vidskeplig mytologi. Gud låter sig inte manipuleras med offer, och Gud bor inte i sitt tempel som i stället för att som tidigare vara ett heligt ”centrum” nu enbart ska vara ett bönehus.

Trots att Gud inte bor i det enda templet är det ändå centralt för tillbedjan? Denna detalj kanske inte passar in i mönstret, men tar vi bort den är beskrivningen så otroligt välbekant. Jag förstår att Karen Armstrong har valt sina detaljer med omsorg, för här blir ju slutsatsen att ”Luther, du var deuteronomist!” Reformationen låter verkligen inspirerad av deuteronomisterna. Undras om det är en slump eller om Martin L. låg och idisslade Deuteronomium om nätterna. (Nej jag vet, vi ska inte skylla hela reformationen på stackars Martin, alltihop låg i tiden och han var bara tidstypisk inte den avgörande faktorn, osv.)

När Karen Armstrongs pratar om att deuteronomisternas sätt att alltid veta exakt vad Gud vill är ett tydligt tecken på att man skapat sig en avgud till sin egen avbild, då tänker jag att hon egentligen syftar på vår tids evangelikal-fundisar, och på de muslimska fundamentalisterna. Eller okej, kanske på alla sådana tendenser genom världshistorien. Enligt Karen Armstrong är detta en fara särskilt i de monoteistiska religionerna, eftersom gudar i en polyteistisk religion på ett annat sätt alltid balanseras upp av varandra.

Vad jag frågar mig är om gruppen människor kring kung Josia verkligen trodde att de hade Gud på sin sida, eller om de var makthungriga hycklare som använde religionen för sina syften. Enligt nät-ateisten Evid3nc3 är forskarna tämligen ense om att Femte Mosebok ”var en förfalskning” – från ca 10:00 i denna film, som huvudsakligen baseras på Karen Armstrongs ”Historien om Gud”.

Ska man tro på beskrivningen av hur Josias präster hittar en väldigt lämplig bortglömd bokrulle i templet låter det ju så, och i så fall var Josia och hans präster inte alls trogna rå-Jahvister utan makthungriga hycklare som utnyttjade religionen för egna syften. Det vore i så fall varken första eller sista gången i världshistorien. Man kan förvisso tänka sig andra tolkningar också.

Jag tycker mig ha sett förut att Chris/Evid3nc3 inte alltid har råkoll på alla detaljer, och tillåter mig att tvivla på denna. Jag menar, kommer man från en hel- eller semifundamentalistisk variant av pingstkyrka och har betraktat hela Bibeln som sanna Guds ord, då är det nog svårt att förstå hur ideliga tillägg och ändringar kan vara något annat än ”förfalskning”. Jag kan tänka mig att Femte Mosebok skapades under längre tid, och efteråt tillkom berättelsen om hur den hittades… det stämmer inte riktigt med Armstrongs historik, iofs. Å andra sidan har jag för få detaljer för att kunna bedöma sånt.

De kristna som pratar mycket om och förfasar sig över hur det finns uppmaning till krig mot otrogna i Koranen borde fördjupa sig i deuteronomisternas bidrag till Bibeln.

)()()()(

* Enligt Karen Armstrongs beskrivning i ”För Guds skull”. Det finns forskare med avvikande uppfattning om tidsbestämning och kronologi, vad gäller författarna till Moseböckerna. Vad som är mest mainstream bedömer jag inte. Det är därför jag då och då flikar in ”enligt Karen Armstrong” utan att hävda det som absolut sanning.

)()()()(

Jag vet inte om jag ska berätta hur mycket jag fick kämpa innan jag fick ordning på ordet deuteronomist. Jag vet inte hur många felaktiga versioner jag både tänkt och skrivit, och jag kan verkligen inte garantera att jag lyckats rensa ut alla felstavningar! Deutero betyder andra. Det är samma förled som i deuterojesaja, alltså Andre Jesaja. Ordet är som sagt grekiska för ”den andra lagen” och ”nomist” har således inte med nomen, latin för namn (tänk pronomen) att göra, men för mig har den tankefiguren funkar som en minnesregel för att få in detta ord i min motspänstiga hjärna. Deutero-nomisterna.

Annonser

10 thoughts on “Deuteronomisterna, som visste precis vad Gud ville och gillade

  1. Ping: Prästkodex. Ett helt folk av präster | Rebellas andra

  2. Fast inte var monolatrin ny för femte Moseboken. Den finns ju med i alla Bibelns böcker, det där låter förenklat av Armstrong. Tio Guds bud börjar till exempel med detta bud och de står i 2 Moseboken.

    Gilla

    • Eller skyll på mina formuleringar. Tidigare toleterades andra gudar fast man bad inte till dem, nu skulle deras altaren etc slås sönder. Ungefär så minns jag beskrivningen. Det är dock länge sen jag läste boken. Sen har väl deuteronomisterna stoppat in text i redan befintliga böcker också men exv de tio budorden antar jag är från elohistens/jahvistens tid?

      Undrar om man kan säga att monoteismen kom med deuteronomisterna, till skillnad från monolatrin. Vet ej.

      Gilla

      • Jag är inte tillräckligt insatt i forskningen kring Moseböckerna för att kunna värdera Armstrongs argumentation, men utifrån själva bibeltexterna och den sammanhållna storyn i GT med det övergripande temat att Israel är Guds egendomsfolk tycker jag inte att man kan säga att det var något nytt som Josua kom med. De har alltid vetat vad som var rätt, men sedan har de, ända från början (precis som resten av mänskligheten), varit notoriskt dåliga på att göra som Gud säger. De har ju hela tiden haft perioder av avfall, omvändelse och ny överlåtelse till Gud, under och efter ökenvandringen.

        Varje gång folket har överlåtit sig till Jahve har de gjort sig av med andra gudabilder, offeraltare åt främmande gudar osv. Monoteism har alltid varit det självklara i förbundet mellan Gud och Israel, men förbundet har långt ifrån alltid hållits av Israel. Många israeliter lockades av främmande gudar (eller kanske främst av främmande kvinnor och så har gudarna slunkit in bakvägen?) . Det betyder inte att det någonsin funnits polyteism i själva religionen, bara i de blandreligioner som en del, men inte alla, pusslade ihop. Det fanns ju inte någon överstatlig kontroll under lång tid utan alla levde lite som de ville och dök bara upp vid de obligatoriska inkallningarna eller högtiderna. Har aldrig funnits acceptans för det i offerväsendet tex vad man kan utläsa av historieskrivningen i Bibeln. Vet inte vilka (om några) utombibliska källor det finns som beskriver judarnas religion i detalj? Att religion och praktik inte alltid hängt ihop råder det väl inga tvivel om, men i min mening är inte det samma sak som att den judiska tron utvecklats från polyteism till monoteism.

        Gilla

      • Ja – så ser GT ut efter att deutoronomisterna härjat färdigt med texterna, skrivit om efter tycke och smak samt lagt till en ”nyupptäckt” mosebok. Den såg inte ut så innan.

        Vill du kolla upp historieskrivningen rent vetenskapligt måste du skala av lagren och gräva dig tillbaka till det äldsta. Man kan inte utgå från den sista generationens alster, och deras omskrivning av de tidigares, och säga ”så har det alltid sett ut, det är bara att läsa här”.

        Men OBS – det är ju bara om vi ser på texten historiskt. De flesta andra sätt att läsa den är förmodligen mer intressant, som andlig läsning, enligt modellen quadriga och liknande.
        https://rebellasandra.wordpress.com/2017/04/05/genom-att-bli-lik-honom-i-en-dod-som-hans/

        Mitt sätt att tänka godkänns förmodligen inte i din frikyrkoförsamling.

        Gilla

      • Jag tänkte inte så när jag skrev den här texten. Den är nästan två år gammal. Men mitt mål nu är att kunna stå fast vid den historisk-bibelkritiska versionen av hur texterna kommit till, men i andlig läsning kunna bortse från det.

        Typ så.

        Gilla

      • ”Vill du kolla upp historieskrivningen rent vetenskapligt måste du skala av lagren och gräva dig tillbaka till det äldsta. Man kan inte utgå från den sista generationens alster, och deras omskrivning av de tidigares, och säga ”så har det alltid sett ut, det är bara att läsa här”.”

        Jo, det förstod jag, men det är väl just det jag är lite tveksam till – om det verkligen finns så många andra källor att tillgå som entydigt motsätter nuvarande bibeltext? Jag tror inte det.

        Gilla

      • Hm, jag tror ingen hävdar andra källor i det gammaltestamentliga fallet? Däremot används samma metoder som när man analyserat Iliadens ålder, tillkomst- och utvecklingshistoria. Man använder alla riktigt gamla textvarianter man hittar, försöker hitta vilken version som är den äldsta, osv.

        Gilla

      • Moseböckernas fyra författare (eller författargrupper, eller traditioner) skiljs åt dels genom språkstilen, som om du och jag skrivit en text ihop och det går att se vem som skrivit vad. På språket kan man också avgöra textens ålder. De yttre källorna här är säkert inte många men det finns även allmänna regler för hur språk utvecklas. Ingen är tex förvånad över att svenskan tappar verbformer, men det vore förvånande om vi skaffade fler.

        Författarna har olika sätt att benämna Gud.

        Och så är det en grej till dom skiljer författargrupperna åt. Jag minns inte vad, det står säkert på Wikipedia.

        När innehåll upprepas fast på lite olika sätt, som exv de två olika skapelseberättelserna i 1 Mos, brukar det vara ett tecken på att texten är hopfogad av flera.

        Vad gäller Deuteronomisterna står det ju till och med att man hittar en ny bok med regler från Gud, i Esra om jag minns rätt. Av innehållet kan man sluta sig till att det som åsyftas är Femte mosebok eller ett förstadium, material som senare blev till 5 Mos. Så det står till och med i själva GT att pentateuchen inte från början är en sammanhållen enhet.

        Här hittar jag förresten att Evid3nc3, grabben som gjort videon, verkligen har fel. Forskarna anser alls inte att 5 Mos är en rakt av nykomponerad ”förfalskning”. Men det var knappast heller bara så att man bara hittade en uråldrigvbokrulle i ett gammalt förråd … Tredje stycket.
        https://en.m.wikipedia.org/wiki/Book_of_Deuteronomy

        Insikten att det ligger flera ”pennor” bakom Moseböckerna är ända från 1700-talet.

        Detaljerna må ifrågasättas. En del vill dela upp Moseböckerna i fler berättarröster än fyra. Osv. En forskarlinje fokuserar mer på hopsättning av texter från olika håll, andra på att de olika textlagren är bearbetningar av olika ålder. Att 5 Mos är mycket senare köper dock alla utom rena biblicister. Och samma penna hittas här och var i övriga moseböcker.

        Men detta måste, menar jag, på något plan bli irrelevant. GT är inte historieskrivning ur vår betydelse. En kristendomssyn som kräver exv en fysisk person Adam och en annan Eva kan jag omöjligen smälta. Bibelmaterialet måste vara till för att läsas på helt andra sätt.

        Där står jag, just nu. Du står uppenbarligen någon helt annanstans.

        Gilla

    • Nu när jag läser om tycker jag inte alls att jag skrivit något om monolatri, inte i den här texten. Snarare att det är här som monoteismen bryter in på allvar. Åtminstone att här är ett av de väsentligaste stegen från monolatri till monoteism – det bör ju vara en process.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s