Korskranket och transsubstantiationen

Jag gav ett löfte till Tomas Jarvid på bloggen ”Vandra vägen” att leta rätt på bilder på öländska korskrank, men jag får nog ge upp. Det är visst inte på Öland de finns utan på Gotland, och där finns dessutom bara delar av dem kvar. På Gotland byggde man tydligen korskranken så att själva skranket alltså staketet upptill fästes i en bom som gick rakt över valvet mellan kor och skepp – hm, ”korbåge” heter visst det valvet. Konstruktionen var säkert vanlig på andra håll också, men av något skäl lät man just på Gotland i flera fall bommen och krucifixet ovanpå vara kvar när man rev bort själva skranket.

Öja kyrka på Gotland. Under bommen satt alltså ett gallerverk, en avgränsning mellan kor och skepp som höll församlingsborna på sin plats. Att de såg dåligt in i koret gjodre inget - eller var det en del av vitsen?

Öja kyrka på Gotland. Under bommen satt alltså ett gallerverk, en avgränsning mellan kor och skepp som höll församlingsborna på sin plats. Att de såg dåligt in i koret gjorde inget – eller var det en del av vitsen? Bilden från Åke Johanssons hemsida.

Klinte kyrka på Gotland. Samma idé som i Öja, dock något mer sparsmakat krucifix. Bilden från Lindebilder.

Klinte kyrka på Gotland. Samma idé som i Öja, dock något mer sparsmakat krucifix. Bilden från Lindebilder.

...och ett mellanting. Valls kyrka, givetvis på Gotland.

…och ett mellanting. Valls kyrka, givetvis på Gotland. Bild från Lindebilder.

Fullständigt bevarade medeltida korskrank verkar idag finnas bara ett: i Tomas Jarvids eget västgötska Husaby. Fast om man ska vara riktigt petigt är det faktiskt byggt på 1670-talet, visserligen som en ersättning för det medeltida skrank som satt där innan; detta enligt Wikipedia.

Husaby kyrka, med korskrank byggt så sent som 1670! enligt Wikipedia, visserligen för att ersätta ett gammalt, medeltida. Men ändå. Det är inte bara skranket, man har ju faktiskt murat igen delar av valvet så att det bara blir en smal liten glugg för folk att plira in koret genom. Det ser ut att vara nyare än resten av kyrkobyggnaden? Knepigt. Bild Wikimedia Commons.

Husaby kyrka. Det är inte bara skranket, man har ju faktiskt murat igen delar av valvet så att det bara blir en smal liten glugg för folk att plira in koret genom. Det ser ut att vara nyare än resten av kyrkobyggnaden? Knepigt. När gjorde de så, och varför? Bild Wikimedia Commons.

Korskranket i Husaby på nära håll. Det är lite av överstepräst inne i templets allra heligaste över den här arkitekturen. Finns månne någon tron därinne att hälla blod på?

Korskranket i Husaby på nära håll. Det är lite av överstepräst inne i templets allra heligaste över den här arkitekturen. Finns månne någon tron därinne att hälla blod på? som i templet i Jerusalem… ”Herren är i sitt heliga tempel, hans tron är i himmelen” sade de i kyrkan där jag konfirmerades i början på 1980-talet. Man nästan väntar sig en förbundsark och en seraf eller två därinne.

Ibland sägs det att det finns två. Tvåan är då Ragunda gamla kyrka i Hälsingland även om det skranket är en rekonstruktion utfört 1925-31, enligt Riksantikvarieämbetet. De borde veta, tycker man. (Länken ser konstig ut, hoppas den funkar.) Originalet är dock från sent 1600-tal, alltså samma tid då Husabyborna ersatta sitt gamla skrank med ett nytt. I Ragunda kan man tänka sig att någon typ av markering för gränsen till koret behövdes. Kyrkan ser ut att vara extremt rak, såväl utanpå som inuti. Ändå lustig slump – slutet på 1600-talet. Var det något då som gjorde så man ville skilja kor och menighet åt lite extra tydligt igen?

Ragunda kyrka, med glest korskrank. Kyrkan är från tidigt 1500-tal men inredningen huvudsakligen från 1600-talet.

Ragunda kyrka, med glest korskrank. Kyrkan är från tidigt 1500-tal men inredningen huvudsakligen från 1600-talet. Bilden från Svenska kyrkans websajt.

Att googla och bildgoogla korskrank kompliceras av att det finns flera liknande inredningsdetaljer från olika tidsperioder som kallas så. Alla ligger de på eller i närheten mellan kor och skepp, alla markerar de skillnaden men de sentida är inte lika drastiska, skymmer inte sikten på samma sätt som de medeltida.

Kapellet i Skeppshamn, ett gammalt fiskeläge utanför Sundsvall i Medelpad. Framför den främsta bänken finns en enkel avbalkning så de som sitter där också har någonstans att lägga psalmboken. Överst har den en gallerliknande utsmyckning, som ibland kallas för korskrank. Ett enkelt sätt att i ett enkelt kapell markera korets avskildhet. Liknande finns även i väsentligt mycket mer rejäla kyrkor i Norrbotten, byggda med kyrkan i Torneå (nuvarande Finland, på andra sidan om gränsälven) som förebild. Den är byggd på sent 1600-tal. Visst ser även inredningen från Skeppshamns kapell ganska barockig ut? Bilden från Kyrkokartan.

Kapellet i Skeppshamn, ett gammalt fiskeläge utanför Sundsvall i Medelpad. Framför den främsta bänken finns en enkel avbalkning så de som sitter där också har någonstans att lägga psalmboken. Överst har den en gallerliknande utsmyckning, som ibland kallas för korskrank. Ett enkelt sätt att i ett enkelt kapell markera korets avskildhet. Liknande finns även i väsentligt mycket mer rejäla kyrkor i Norrbotten, byggda med kyrkan i Torneå (nuvarande Finland, på andra sidan om gränsälven) som förebild. Den är byggd på sent 1600-tal. Visst ser även inredningen från Skeppshamns kapell ganska barockig ut? Egentligen är det samma idé som i Ragunda, bara lägre. Bilden från Kyrkokartan.

Gamla Sankta Eugenia kyrka i Stockholm, färdigbyggd 1837. Katolska kyrkor kan ibland ha ett sånt här lågt staket mellan kor och skepp. Med tanke på knäfallsbänken framför måste det vara tänkt att församlingen skulle ta emot nattvarden där - det är som en altarring, alltså, fast placerad inte runt altaret utan på gränsen till koret.

Gamla Sankta Eugenia kyrka i Stockholm, färdigbyggd 1837. Katolska kyrkor kan ibland ha ett sånt här lågt staket mellan kor och skepp. Eftersom altaret är upphöjt och staketet lågt skyms ingen sikt. Med tanke på knäfallsbänken framför måste det vara tänkt att församlingen skulle ta emot nattvarden där – det är som en altarring, alltså, fast placerad inte runt altaret utan på gränsen till koret. Ånej, så nära altaret släpper vi inte lekfolket inte! Gamla Sankta Eugenia revs vid Norrmalmsregleringen under 1960-talet. Jag kan annars tänka mig – men vet inte – att många sådana ”korstaket” togs bort efter Andra vatikankonciliet. Bild från Stockholmskällan.

De medeltida korskranken revs oftast ut efter reformationen – faktiskt även i katolska kyrkor. De tillhörde en förgången tid, avspeglade en föråldrad – ja, vad. En föråldrad tidsålder? Ett föråldrat samhällsystem? En föråldrad teologi? Alla tre? Man kan väl tänka sig att de sakerna på olika sätt samspelar. Beskrivningen att rivningen av korskranken hör ihop med reformationen kan för den delen vara förenklad. Kanske Katolska kyrkan redan innan reformationen började rensa bland sina korskrank? Som Karen Armstrong påpekar bör man nog inte betrakta Martin Luther som en ensam omstörtare, utan som en företrädare för en rådande trend och den var påbörjad redan innan han började spika upp teser på kyrkporten (vilket han eventuellt aldrig gjorde, eller hur det nu var).

Ett sånt korskrank som det i Husaby. Hur kommer det sig att det inte revs ut efter reformationen? Var husabyborna på sin tid bakåtsträvande och smygpapistiska och kämpade emot de lutherska nymodigheterna? eller var Husaby för fattigt vid den tid då man rev korskrank, så man inte hade råd att bygga om inne i kyrkan? Hur gick diskussionerna när man i Husaby inte rev sitt korskrank, fast alla andra rev sina? Jag misstänker att vi aldrig kommer att få veta.

Sen ersatte man det dessutom med ett nytt i mitten på 1600-talet! Vad var det för teologiska strömningar på gång då, undrar jag, som gjorde att barocken återigen byggde någon typ av korskrank, om än oftast både lägre och glesare än det i Husaby? Där tog man i från tårna för att se till så den lilla glugg mellan kor och skepp förblev ordentligt igenkloggad, så som den alltid varit. Varför, varför. (Kanske just därför? Envetet konservativa, de där Husaby-borna – ”kyrkan ska se ut som hon alltid har gjort, och hör sen”?)

På ett ställe (som jag nu inte hittar igen) läste jag att korskrankens tillkomst har med transsubstantiationsläran att göra, omkring år 1000 eller så. Jag frågar mig förstås vad som är höna och vad som är ägg. Gissningsvis växte de båda, alltså förekomsten av korskrank i olika former samt etablering av transsubstantiationsläran, fram parallellt. När transsubstantiationsläran dras till sin yttersta spets blir det invigda brödet inte bara vördnadsfullt behandlat efter mässan, utan också något som man ber framför. Man är ju i Kristi fysiska närvaro, framför invigd hostia. Att låta det invigda brödet skymta fram bakom galler, lagom långt ifrån de bedjande, torde öka känslan av mystik och helighet. Dessutom måste det invigda brödet skyddas, så ingen bokstavligen skändar Kristi kropp.

Före transsubstantiationsläran, har det sagts mig, var den rådande nattvardsteologin att genom nattvarden återuppstod Kristus i församlingen. Församlingen är Kristi kropp, den återuppståndna kroppen som inte längre finns kvar i graven. Skiftet till transsubstantiationslära bör rimligen avspegla ett maktskifte i kyrkan, till en allt mer prästcentrerad kyrka. Kan det ha att göra med konsolideringen av det medeltida feodalsystemet, tänker jag, där makten knöt kyrkan till sig och där högt uppsatta mäns söner blev präster och biskopar? På sina håll i Europa var ju biskopen till och med världslig furste. Totalt likhetstecken mellan världslig och kyrklig makt, alltså. Det här är ett kyrkohistoriskt skeende som jag gärna skulle läsa mer om.

)()()()(

Pust. Äntligen färdig. Att välja ut och peta in bilder i texten tar en ruggig tid. Normalt bloggar jag bara i text, det här blev en liten påminnelse om varför! Bilderna är lånade utan att fråga. Om någon önskar få sin egenhändigt plåtade bild borttagen, säg till.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s