Katolsk fundamentalism stavas integrism (eller integralism)

integrism (till latin iʹnteger ’orörd’, ’hel’, ’fullständig’), integralism, inom romersk-katolska kyrkan benämning på konservativ slutenhet och motvilja mot förändring eller förnyelse (särskilt mot Andra Vatikankonciliets reformer). Jämför fundamentalism.

Nationalencyklopedin

Åhå. Minsann.

Engelska Wikipedia betraktar integrism som en lite äldre term, där man idag säger trad-katoliker.
https://en.wikipedia.org/wiki/Integrism

Här nåt akademiskt, ”Catholic fundamentalism or catholic integralism?” av Christopher vad der Krogt, från 1982.
http://www.academia.edu/2180817/Catholic_Fundamentalism_or_Catholic_Integralism
Artikeln argumenterar för att det är onödigt och lite felvisande att prata om katolska fundamentalister när det finns en äldre term som det går utmärkt att damma av. ”Integrist”, eller mer egentligt ”integralist” kommer från de romanska språken och är vanligare där än på engelska. Ordet har äldre rötter, men förknippas allra mest med Pius X:s dagar alltså tidigt 1900-tal.

Artikeln nämner fyra organisationer och kyrkor som integristiska – bara som exempel, för det finns många. Artikeln listar dem i ordningen hur nära man står den Romersk-katolska kyrkan.

  • Catholics United for the Faith, ett lekmannapostulat som åtnjuter stöd av ett antal biskopar som allmänt ansetts mycket konservativa exv. biskoparna Burke och Finn. Ryms utmärkt väl inom RKK:s hank och stör.
  • SSPX, som klamrar sig kvar i Romersk-katolska kyrkans utkanter men anses schismatiska då de uttryckligen vägrar att acceptera Andra vatikankonciliet.
  • Tridentine Latin Rite Catholic Church, sedevakantister.
  • Palmariska kyrkan, som började som sedevakantister men har utvecklat egna särdrag.

Etymologiskt är integralism den exakt motsatsen till fundamentalism, för där integralism syftar på strävan att bibehålla den katolska traditionens helhet eller fullständighet finns den protestantiska fundamentalismens ursprung i ett försvar av bara grundsatserna i den kristna tron. En av Andra vatikankonciliets nymodigheter som integralisterna ansåg skandalös var tanken på att ordna sanningarna hierarkiskt. Att mena att Jungfru Marie himmelsfärd kunde anses som mindre viktig än Kristus gudomlighet (…) föreföll som en attack på den oförändrade tron.

Dessutom är övertygelsen att katolicismen är den enda basen att bygga ett samhälle på viktig i integralismen. Det sekulärt styrda samhället avvisas, alltså.

Integralismen är en reaktion mot Upplysningens och Franska revolutionens följder. Liberalism sågs som något hemskt, likaså ”vetenskapliga metoder som utmanade den kristna uppenbarelsens särskilda status” – här är det mig oklart riktigt vad som åsyftas. Artonhundratalspåvarna verkar ha varit rätt upptagna av att fördöma saker i tiden. Pius IX, han med Första vatikankonciliet, skrev en lång lista över fel i tidens inte bara religiösa, utan också politiska tankar – det låter rätt defensivt. Själva ordet integralism användes första gången om ett spanskt politiskt parti som bildades 1890, som baserade sitt program på den där listan. I början på 1900-talet var termen etablerad i betydelsen motstånd mot ”progressiva” bibeltolkningar. Oftast förknippas termen med reaktionen mot modernism och ”social catholicism” (vilket verkar vara någon typ politiskt liberal rörelse med katolska förtecken – katolska kristdemokrater?) under Pius X.

Katoliker som formats av integralismen blev chockade av Andra vatikankonciliet och hur man årtiondena efter försökte att i praktiken genomföra konciliets beslut. För dem såg det ut som om påvarna Johannes XXIII och Paulus VI representerade just det man ansett som helt oförenligt med katolska värden.

Protestantiska fundamentalister och katolska integralister har utvecklats på jämförbara sätt och uppvisar liknande tendenser. De uppstod vid ungefär samma tid i reaktion mot ”modernistiska” teologier, som hotade den doktrinmässiga ortodoxin. Samtidigt underminerade samhälleliga och politiska förändringar den priviligierade ställning som respektive religions traditioner och institutioner åtnjutit. Efter att en periods ide har båda kommit tillbaka i nya former för att möta förnyade utmaningar från ”liberalism”, ”modernism” och ”sekulär humanism”. Fast båda är moderna rörelser tenderar de att i praktiken betrakta normer från en tid i näraliggande historia som universella och tidlösa. Medan andra troende omtolkar sitt religiösa arv hävdar integralister och fundamentalister att de representerar det enda överlevande uttrycket av sin respektiva religiösa tradition, trots att de är minoriteter inom respektive grupp. Denna triumfalistiska hängivenhet leder ibland till schismer. Genom att kraftfullt försvara en särskild förståelse av sin religiösa tradition tolkar fundamentalister och integralister oundvikligen sin tradition selektivt. I praktiken medför detta en rationalistisk eller bokstavstolkande tillämpning av viktiga texter, och man förnekar uttryckligen att dessa texter bara representerar en särskild fas i respektive religions historiska utveckling.

Vad gäller den sista meningen förstår jag inte helt vad den syftar på vad gäller protestantiska fundisar. Bibeln kan ju inte sägas stå för bara ”en särskild fas” i vare sig kristendomens eller protestantisk fundamentalisms utveckling – finns andra skrifter av betydelse för protestant-fundisarna? För integralisternas del avses förstås diverse Pius-påvars skrifter, kanske särskilt den med nuffran tio alltså X.

En sak som slår mig är att när protestanter av mer eller mindre bokstavsläsande slag – evangelikaler av mer eller mindre fundamentalistisk schattering – kritiserar Katolska kyrkan, då är det integralismen som kritiseras. ”Katolska kyrkan kan aldrig ändra sig, alltså gäller alla fördömanden från Konciliet i Trento.” Jomensåatteh.

Det där med att katoliker varnats från att själva läsa Bibeln måste komma från de integralistiska strömningarna och rädslan för moderna bibeltolkningar. Bättre då att fåren bara lyssnar på vad Kyrkan – och förstås rätt del av Kyrkan, den ”äkta” katolicismen, integralismen – menar att Bibeln säger. Nej det har aldrig varit officiell inställning från Katolska kyrkans håll, att katoliker själva inte bör läsa Bibeln – om så vore litar jag på att de arga RKK-kritikerna hade grävt fram de dokument där detta stått. Men det har funnits präster som sagt så, och riktningar inom Katolska kyrkan där inställningen varit vanlig.

Sällan är dessa evangelikaler beredda att lyssna på vad moderna katolska företrädare har att säga. De har sin uppfattning klar, och tänker inte i onödan komplicera sin världsbild. På samma sätt som aggroateisterna och de protestantiska fundamentalisterna är helt överens om vad religion är, är aggro-evangelikaler och integralister helt överens om vad katolicism egentligen är. Inställningen sprider sig sedan till andra delar av svensk frikyrklighet, i den mån den uppfattar det ökande intresset för Katolska kyrkan som ett hot. En företrädare för sådan kritik mot Katolska kyrkan som egentligen är kritik mot vad integralismen står för är Stig Andreasson, 80-årig f.d. missionär i Frankrike från någon frifräsarkyrka som numera ägnar sig åt att producera propagandavideor mot Katolska kyrkan. Om bilden sedan inte visar sig stämma med verkligheten förklarar man det med att de svenska jesuiterna (oooh dessa jesuiter! farliga!) representerar en liksom ”tvättad” katolicism – det sistnämnda exemplet taget ur ett kommentarsfält på Aletheia, och man förstår att det är en illasinnad jesuitisk taktik för att lura godtrogna svenskar.

Jag var inte ensam om tanken att tradkatolicism är ett slags fundamentalism. Just nu känner jag mig lite duktig, sådär. Själva orden spelar ju mindre roll men att jag sett trenden och tänkt lite på tvärs mot den kunskap jag hade, tillämpat kunskapsbitarna på annat håll, känns bra. Duktig liten naturvetare. Jag är inte helt körd i skallen bara för att jag inte läst filosofi, och bara har två års gymnasiehistoria.

Om sen katekesbokstavsläsarna också är fundamentalister, de första jag ville klistra den etiketten på, kan man väl kanske diskutera. För mig ser de ut som i grunden samma skrot och korn men jag kan ha fel. Jag tänker nog inte göra någon seriös studie av de där slå-katekescitat-i-huvudet-på-den-som-törs-yppa-en-egen-tanke-människorna. Så intressanta är de inte. Syftet med Katolska kyrkans officiella, internationella katekes bör rimligen ha varit att samla ihop och förmedla ”rätt tro” på ett sätt som ska vara acceptabelt för så stora grupper som möjligt. Om en del semitraddisar utvecklas till katekesfundamentalister bör det inte vara ägna att förvåna.

Annonser

3 thoughts on “Katolsk fundamentalism stavas integrism (eller integralism)

  1. Ping: Första vatikankonciliet och katolicismens långa artonhundratal; ett post-traumatiskt stressyndrom | Rebellas andra

  2. Ping: Familjesynodens största och viktigaste fråga är själva biskopssynoden | Rebellas andra

  3. Ping: SSPXit | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s