Tradkatolikerna – Katolska kyrkans fundamentalister?

Det är ganska länge sen jag konstaterat att en del katoliker är uppenbart bokstavstroende – men på Katekesen, där protestantiska fundamentalister bokstavstror på Bibeln. Inställningen förekommer främst bland de som kallar sig för ”traditionella katoliker”. För min personliga del har jag alltid satt likhetstecken mellan fundamentalism och bokstavstro, men studerar man fenomenet närmare verkar bokstavstron – eller vad man själv lyckas mena är bokstavstro, för enda sättet att lyckas bokstavstro på Bibeln är att välja vilka av dess bokstäver man tror på – bara vara en del av de fundamentalistiska paketet. Förmodligen kan den katolska traditionaliströrelsen på många sätt ses som en motsvarighet till de protestantiska fundamentalisterna, inte bara vad gäller den där bokstavstroaspekten.

Jag har börjat läsa Karen Armstrongs ”För Guds skull”. Jag började med sista kapitlet, vilket säkert har nackdelar men också fördelar. Armstrong har tidigare givit ut en hel bok om fundamentalism i de abrahamitiska religionerna, och ämnet avhandlas även kort på några sidor i kap. 12 av ”För Guds skull”. Hon verkar alls inte ha någon katolsk fundamentalism i åtanke; när hon skriver ”kristen fundamentalism” syftar hon tydligt på protestantisk sådan. Just därför är det intressant att se om hennes beskrivningar av fundamentalism är tillämpligt på tradkatolicismen.

Många och långa citat bli’re, och kanske inte hyperintressant för den vidare läsekretsen – nåmen så är det alltid, det som inte intresserar bläddrar man förbi. Vi kör. Armstrong skriver om fundamentalismen

Denna militanta religiositet, som skulle dyka upp i varje region där en sekulär västerländsk (eller västerlands-vänlig, Rebellas kommentar) regering hade gjort åtskillnad mellan religion och politik, är fast besluten att dra Gud och/eller religionen in från periferin, dit de har förvisats i den moderna kulturen, och tillbaka till centrum. Det visar på en utbredd besvikelse på moderniteten. Vad än makthavarna, de politiska eller intellektuella, har ansett så har folk över hela världen demonstrerat att de velat se religionen tydligare återspeglad i det offentliga livet. Det är en ny form av fromhet som populärt kallas fundamentalism, men många har motsatt sig detta kristna namn på deras reformrörelse. Det handlar i själva verket inte om någon gengångare från det förflutna. De fundamentalistiska rörelserna är i allt väsentligt innovativa och skulle bara ha kunnat växa fram i vår tid. Även de kan ses som en del av det postmoderna förkastandet av moderniteten. De är inte renläriga och konservativa; i själva verket är många av dem emot renlärigheten och betraktar de mer konventionellt troende som en del av problemet.

Armstrong avslutar detta stycke med en fotnot, som hänvisar till hennes bok om fundamentalism. Exakt vad hon menar med ”konventionellt troende” kan man fråga sig. Förmodligen skulle jag behöva bokens tidigare kapitel för att bli klar över det, men jag tror att hela boken är till för att förklara varför vår tids – och därför även min – syn på religion och Gud är konstig och förvriden, skadad av den moderna världsbild som erövrat oss från sent 1700-tal och framåt.

Vad gäller fundamentalism som reaktion mot sekulärt samhälle tänker jag att det är slående att SSPX uppstått just i Frankrike, det land som drivit principen om det sekulära samhället så långt att det närmast är en fransk nationell trossats.

Dessa rörelser har spritt sig självständigt (här menas förmodligen ”oberoende av varandra”, R.k.) och inte ens de som har uppstått inom samma tradition har en identisk utblick. Inte desto mindre har de vad man kallar släktdrag och verkar instinktivt följa det mönster som den äldsta rörelsen, nämligen den amerikanska protestantiska fundamentalismen har stakat ut. Samtliga är från början defensiva rörelser fast förankrade i en djup rädsla för utplåning som får dem att utveckla en paranoid syn på ”fienden”. De börjar som rörelser inom rörelserna och först i ett andra skede riktar de, om de alls gör det, uppmärksamheten mot en yttre fiende.

Med tanke på hur mycket tradkatolikerna talar om hur Katolska kyrkan tappat mark (implicit: som en följd av Andra vatikankonciliet) må man säga att det verkar stämma, att den trad-katolska rörelsen uppstått ur en rädsla för utplåning. Tradkatolikerna har, till skillnad från stor del av de muslimska fundamentalisterna, inte utsett någon yttre fiende utan vänder sig enbart mot vad de anser vara felaktigheter i katolsk praxis. Särskilt vänder de sig mot vad som på engelska kallas för ”liturgical abuse” – hur ska man översätta det till svenska? ”Liturgiskt missbruk”? Sök på frasen på Youtube så hittar du massor av videor där traddisar lagt upp klipp från mer experimentella mässor av olika slag, i akt och syfte att fördöma dem.

Eftersom fundamentalisterna känner sig hotade är de på defensiven och ovilliga att ändra ståndpunkt. Det är ytterligare ett uttryck för den intolerans som alltid varit ett inslag i moderniteten. Kristna fundamentalister intar en strikt hållning i frågor som de anser höra till moralisk och social anständighet. De driver kampanjer mot undervisning om utvecklingsläran i offentliga skolor, de är glödande patrioter men ogillar demokratin, ser feminismen som ett av samtidens stora fördärv och bedriver korståg mot aborter. Vissa extremister har till och med mördat läkare och sjuksköterskor som arbetat på abortklinik. Liksom evolutionen har aborterna blivit en symbol för allt som är dödsbringande ont i moderniteten.

Vad menar Armstrong med att moderniteten alltid innehållit ett inslag av intolerans? Jag har ingen aning. Öht har jag ganska vaga begrepp om begreppet ”modernitet”. Förhoppningsvis kommer tidigare kapitel i boken att förklara den saken.

Tradkatoliker är definitivt strikta vad gäller underlivsfrågor. Aborter är en stor katolsk fråga över huvud taget, och traddisarna ser hotande förändringar på denna punkt som avsteg från den sanna läran. Den ytterst tvivelaktiga äran att ha så galna extremister att de i livets namn skjuter abortläkare tillfaller dock de protestantiska fundamentalisterna.

Feminismen som ett av samtidens stora fördärv och ett av de hot som fundamentalisterna sluter sig samman mot – yes oh yes, även inom katolsk fundamentalism. Könens komplimentaritet som trossats. Själv blir jag äcklad bara av det normalkatolska tugget på området, men vill man bli direkt rädd ska man studera en av de värsta extremisterna: biskop Williamson, han som är så extrem att han kickats ut ur SSPX. Han anser inte bara att kvinnor inte bör bära långbyxor, utan också att vi ytterst sällan bör läsa på universitet. Bägge sakerna avförkvinnligar oss – säger biskop Williamson
http://www.traditioninaction.org/Questions/Images/F_059_GirlsUniversity.htm
som själv springer omkring i tunikor av ytterst förmanligande brysselspets. (Alltså, det är inget fel på män i brysselspets. Ni får till och med bära rosa om ni trivs med det, den färgen är alls inte farlig. Vad gäller sajten bör väl kanske påpekas att Tradition in Action är en sedevakantistsajt vilket eg. faller utanför gruppen trad-katoliker. Jag länkar till dem enbart pga att det är de som lagt upp Williamsons text.)

Utvecklingsläran är en punkt som kanhända skiljer katolsk fundamentalism från protestantisk? Katolska kyrkan som helhet predikar inte bokstavstolkning av Gamla testamentets skapelseberättelser. Det finns extremtraddisar som anser att evolutionsläran är av djävulen, men jag tror det är ganska ovanligt. De flesta accepterar nog, liksom påvarna ända sen Pius XII, såväl big bang som Darwin – men rätta mig om jag har fel. Som sagt har tradkatolikerna, tack vare Johannes Paulus II och dåvarande kardinal Ratzinger, en annan bok än Bibeln att bokstavsläsa: Katolska kyrkans katekes.

Det där med glödande patriotism och ogillande av demokrati, i klartext högerextremist, är däremot trad-katolicismens lika obehagliga som tydliga följeslagare. Den förintelseförnekande biskop Williamson är extremfallet, och på ett sätt är det väl synd att alltför ofta ta honom som exempel när de flesta alls inte är lika extrema. Att de högerextrema är starkt överrepresenterade bland katoliktraddisarna är dock ett obestridligt faktum, och eftersom de är högljudda på nätet är det lätt att som allmän sökare få ett ganska förskräckligt intryck av Katolska kyrkan. Det tar ett tag innan man inser att det är ett litet minoritetsgäng det handlar om.

Nå. Vi går vidare.

Fundamentalismen är i alla sina former en obönhörligt reduktiv tro. I sin ängslan och fruktan förvrängar fundamentalister ofta den tradition de söker försvara. De kan till exempel vara högst selektiva i sin läsning av skriften. Kristna fundamentalister citerar gärna och rikligt ur Uppenbarelseboken och är inspirerade av dess våldsamma visioner av den yttersta tiden. Däremot refererar de sällan till Bergspredikan där Jesus säger åt sina anhängare att älska sina fiender, vända andra kinden till och inte döma andra. Judiska fundamentalister stöder sig framför allt på Femte Mosebok i Gamla Testamentet och tycks förbigå rabbinernas befallning att skrifttolkningen ska leda till kärlek och barmhärtighet. Muslimska fundamentalister åsidosätter Koranens pluralism, och extremisterna åberopar aggressiva textställen för att rättfärdiga våld; därmed nonchalerar de avsiktligt de betydligt vanligare koranställena som manar till fred, tolerans och förlåtelse. Fundamentalisterna är övertygade om att de kämpar för Gud, men i själva verket utgör denna typ av religiositet en rätträtt från Gud. Det är avgudadyrkan att göra rent mänskliga, historiska fenomen som ”familjen”, ”Det heliga landet” eller ”islam” till heliga och absoluta värden – och som alltid försöker avgudarna tvinga tillbedjarna att förgöra motståndarna.

Men för religionskritikerna är det nödvändigt att se fundamentalismen i dess historiska sammanhang. Den är ingalunda typisk för tron – den är en avvikelse. Fundamentalistisk rädsla för utplåning är inte någon paranoid vanföreställning. Som vi har sett har vissa av modernitetens mest inflytelserika skapare faktiskt krävt religionens avskaffande – och de fortsätter att göra det. Alla dessa rörelser börjar med vad som uppfattas som ett angrepp från liberala trosfränder eller någon sekularistisk regim, och de blir mer extrema för varje påhopp.

Katolska fundamentalister vördar bokstavsläsning av katekesen, men läser de även den selektivt? Jag tror inte att de särskilt noga begrundar vad där står om uppriktig respekt för olika religioner, som ”ofta har en stråle av den sanning som upplyser alla människor” – här citerar katekesen Andra vatikankonciliets deklaration om kyrkans förhållande till icke-kristna religioner, ”Nostra acetate”. I och för sig torde det där med selektiv bibelläsning gälla alla kristna… och alla troende som håller sig med någon typ av helig skrift.

Apropå selektiv läsning. Givetvis har jag valt citat efter mitt huvud i Armstrong-texten, men jag har inte klippt ut enskilda småsaker ur en text som i sin helhet ger ett annat intryck. Jag tycker nog bilden är klar: trad-katolicismen kan, enligt Karen Armstrongs beskrivning av fundamentalism, ses som den katolska motsvarighet till den klassiskt protestantiska fundamentalismen.

Det ska bli spännande att ta sig igenom ”För Guds skull”. Någonstans torde jag få växla strategi och börja läsa den framifrån istället. När jag då kommer tillbaka till kapitel 12 borde jag ha bättre chanser att riktigt förstå det. Trots att hon använder ord som avgudar är jag inte helt klar över om Karen Armstrong själv tror på någon annan Gud än den som människan själv skapar. Det där med modernism och postmodernism hoppas jag att hon kan reda ut åt mig – och så då hur hon menar att människors tro såg ut före modernismen, i den mån man då kan veta det.

Annonser

One thought on “Tradkatolikerna – Katolska kyrkans fundamentalister?

  1. Ping: Grattis, Måns! men ändå mera grattis till Irland | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s