Tror de ortodoxa inte på arvsynden?

Vid kyrkomötet i Nicaea slogs fast att Jesus var Gud, att han hade både gudomlig och mänsklig natur.

Icke desto mindre fortsatte östkyrkorna att diskutera saken. Vad innebar yttrandet att den helt och hållet översinnligen Guden hade blivit en mänsklig varelse? Hade den Allsmäktige verkligen varit ett hjälplöst litet barn? Hade den Evige dött på ett kors? Varför hade Gud gjort något av detta?

Öst- och västkyrkorna utvecklade mycket olika svar på dessa frågor. Västkyrkorna utvecklade idén att Gud kommit ner till jorden i människan Jesus för att rädda mänskligheten från arvsynden/ursynden som härstammade från Adam i Edens lustgård.

(…)

Östkyrkan trodde däremot att Gud skulle ha blivit människa även om Adam inte syndat.

Jesus var den förste förgudligade människan

Jesus var den förste förgudligade människan

och alla kristna kan sträva efter detta upplysta tillstånd genom att följa honom.

och alla kristna kan sträva efter detta upplysta tillstånd genom att följa honom.

sol

Men om man antar att Gud finns, och att Gud handlar, på något sätt. Hur skulle då denna Gud visa sig för oss, om inte genom att anta mänsklig form?

– Men om man antar att Gud finns, och att Gud handlar, på något sätt. Hur skulle då denna Gud visa sig för oss, om inte genom att anta mänsklig form?

Var söker vi efter Gud? Vi söker efter Gud i första hand i personen Jesus från Nasaret.

Var söker vi efter Gud? Vi söker efter Gud först och främst i personen Jesus från Nasaret

och därnäst i de som Kristus är närvarande i.

och därefter i de som Kristus är närvarande i.

7

8

Vem är Jesus från Nasaret för oss? Jag skulle säga att han är Guds härlighet.

Vem är Jesus från Nasaret för oss? Jag skulle säga att han är Guds härlighet.

Han är denna härlighet som blivit kött.

Han är denna härlighet, som blivit kött.

Ur dokumentären ”A History of God”, till stor del baserad (antar jag) på Karen Armstrongs bok med samma namn, med början 58:47. (Vid ett tillfälle är det ett ”hack” och filmen tuggar om några sekunder, det är inte din dator som är knäpp.)

Tror de ortodoxa inte på arvsynden? Har de ingen försoningslära?

(Och vad gör mannen som hamrar med träklubba på en upphängd stock?)

Annonser

2 thoughts on “Tror de ortodoxa inte på arvsynden?

  1. På blogginlägget ursprungsplats utspelades följande dialog i kommentarsfältet.

    gastochframling skriver:
    27 januari, 2015 kl. 19:52

    Munken hamrar på en talanton och kallar folk till gudstjänsten. Alltså samma funktion som en kyrkklocka.

    Vi ortodoxa tror inte på samma sätt som man traditionellt gjort i den romersk-katolska och protestantiska delen av kristenheten rörande arvssynden. Vi talar istället och en sjuk eller förvanskad människonatur som alla lider av. Den viktigaste skillnaden blir att vi inte föds i skuld till Gud, utan är ansvariga för vår synd först i och med att vi faktiskt begår en synd, samt att vårt sätt att tala om försoningen får en mer terapeutisk karaktär snarare än den juridiska som ofta präglar försoningsteologin i väst sedan ffa. 1100-talet. Inte arvssynd, alltså, men en ärvd åkomma i vår natur.


    Rebella undrar skriver:
    28 januari, 2015 kl. 00:16

    Aah, tack så mycket! Talanton, både vanlig googling och bildgoogling ger mig flera olika typer av träffar. Det verkar kunna vara lite allt möjligt av trä som man slår på för att frambringa ljud.

    Arvsynden tillhör de knöligare konstruktionerna i kristendomen. Det verkar onekligen som om de ortodoxa på många sätt står den äldsta kristendomen nära, innan de grekiska filosoferna lade sig i. Inget fel på de grekiska filosoferna men det är nåt i dessa gigantiska byggen av teologiska konstruktioner som ger mig krupp.

    Varför dog Jesus på korset, enligt de ortodoxa?


    gastochframling skriver:
    28 januari, 2015 kl. 01:56

    För att övervinna döden och ”skörda dödsriket” på de rättfärdigas själar där. På påskgudstjänsten sjunger man, om och om igen, ”Kristus är uppstånden från de döda. Med sin död han döden nederlagt, och till dem i gravarna liv har han bragt.”


    Rebella undrar skriver:
    1 mars, 2015 kl. 15:19

    Hm. Nu är vi inne på språk jag inte förstår. Ortodox-lingo.

    Kunskapen om ortodox teologi förefaller rätt låg, i vårt land och i väst i allmänhet antar jag. Spontant undrar jag varför inte de som har svårt för västs olika versioner av försoningslära inte kikar mer på ortodoxin. Jag vet iofs inte alls vad man hittar om man tittar närmare.


    gastochframling skriver:
    1 mars, 2015 kl. 15:39

    Första gången en vän ifrågasatte den vedertagna ”västliga” försoningsläran blev jag rädd att han var ute på hal is teologiskt sett. Sen förstod jag att den västliga förståelsen var något ensidig, och blev både glad och fann större frid både intellektuellt och andligen när jag läste de ortodoxa teologerna ang. detta. Jag tror som du att ortodox tro och liv generellt är väldigt okänd på denna sidan världen. Till och med jag, som ansåg mig mycket intresserad av teologi, hade noll koll på deras syn på försoningen!


    Rebella undrar skriver:
    1 mars, 2015 kl. 18:18

    Har du förslag på lättillgänglig läsning på ämnet? Behärskar tyvärr bara svenska och engelska.


    gastochframling skriver:
    1 mars, 2015 kl. 18:48

    Ja, Kallistos Ware’s bok ”Den Ortodoxa Kyrkan” (Artos 2003) är nog standardverket på svenska för den som vill läsa grundläggande om vår tro. Den är nog på 350 sidor typ. Första halvan är en historisk genomgång som är mycket intressant eftersom annan historieskrivning sällan nämner ortodoxins historia. Andra halvan är en grundläggande genomgång av tron, där du bla. kan läsa om detta. Boken borde finnas på närmsta välsorterade bibliotek.

    Gilla

  2. I denna fråga är jag mycket ortodox, östkristen. Den grekiska filosofin drog väst från denna mer judisk/kristna förståelse för försoningen. De första kristna såg ju korset som Jesu seger över ondskan, det juridiska motivet som skadat kyrkan och gudsbilden så djupt är ju en västlig idé formulerat av juristen Anselm och favoriserad av juristen Luther.

    En tanke som ”felix culpa” kan inte ens tänkas i denna teologi eftersom Gud inte behövde vår synd för att bli människa. Det lustiga är att det nordsvenska läseriet också ser denna lära som horribel. http://barockbloggen.blogg.se/2012/december/felix-culpa-ii.htmlLite mer ortodoxa är vi på flera sätt här i norr. Även ortodox teologi kring bikten är mer lik Laestadius syn än den är lik Luthers. https://ortodoxakyrkan.org/2013/08/24/bikt-i-ortodoxa-kyrkan/

    Ur västkyrklig synvinkel blir dock Felix culpa logisk. Jag ser det dock som ett väldigt fritt tänkande baserat mindre på de kristna urkunderna än sekulär logisk filosofi. Jag gillar tanken eftersom den ger den där svindelkänslan som universum eller ögats uppbyggnad kan ge. Den visar också hur medeltidens tänkare alls inte var så osjälvständigt inlåsta i kristna traditioner utan tog egna djärva initiativ. Men jag tror inte den är en god teologisk reflektion eftersom den fjärmar oss från vad kristendomen från början stod för. Felix culpa och arvsynden är läror som vi behöver samtala med hela kristenheten om. I en öppen diskussion tror jag fler än jag som kommer från västkyrklig/RKK eller luthersk tradition tänker om. Ortodox försoningslära stämmer helt enkelt mycket bättre med Bibelns och kyrkofädernas idéer kring försoningen. Märkligt nog stämmer den också med mycket av det Laestadius med efterföljare lärde.

    Här en blogg som du kanske redan sett, men det är en god sammanfattning av min teologi kring försoningen: http://resande.blogspot.se/2008/07/ortodox-frsoningslra.html

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s