Riva, sälja eller bevara för evigt – vad ska vi göra med alla gamla kyrkobyggnader?

Caroli kyrka i Malmö. Avsakraliserad och såld - men nye ägaren får inte göra vad den behöver för att kunna använda byggnaden.

Caroli kyrka i Malmö. Avsakraliserad och såld, men nye ägaren får inte anpassa byggnaden så den går att använda.

Caroli kyrka såldes till ett företag för en relativt billig penning. I Malmö innerstad finns för många kyrkor, och Caroli kyrka behövdes inte. Länge stod den tom och tjänade som repetitionslokal för de av eleverna på Musikhögskolan som spelade orgel. Sen såldes den till ägaren av gallerian i kvarteret bredvid. Tanken var att omvandla tegelbyggnaden till restaurang och mötesplats, men nu har Riksantikvarieämbetet satt käppar i hjulet genom att hindra ägaren att ta bort kyrkbänkar och göra mindre ombyggnader för att kunna använda kyrkan på det sätt man tänkt.

Saken är inte avgjord än. Länsstyrelsen gav sitt tillstånd, vilket Riksantikvarieämbetet har överklagat. Riksantikvariatämbetet säger

Caroli kyrka, interiör.

Caroli kyrka, interiör. Kyrkan byggdes 1879-1880.

Av 4 kap. 2§ Kulturmiljölagen framgår att kyrkobyggnader ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Vidare framgår av 4§ i Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen att det faktum att en kyrkobyggnad tagits ur bruk eller inte används inte påverkar dess status som kyrkobyggnad i enlighet med kulturmiljölagen. Slutligen anges i prop. 1988/99:38 s.155 att skyddet för kyrkobyggnader även gäller gentemot en ny ägare för det fallet att kyrkobyggnaden överlåts.

http://www.skanskan.se/article/20140212/MALMO/140219888 12 februari (2012? 2013?)
http://www.skanskan.se/article/20130514/MALMO/130519722/-/nu-byter-caroli-kyrka-skepnad 14 maj 2013
http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ombyggnadsplaner-av-sald-kyrka-stoppas 7 januari 2015
http://www.raa.se/caroli-kyrka-i-malmo/ 7 & 9 januari 2015

Vi har alltså särskilda paragrafer i lagboken just för kyrkobyggnader?

Judarna administrerar och betalar sitt eget begravningsväsende genom särskilda begravningsföreningar. Medlemskap i begravningsförening befriar dock inte från den vanliga begravningsavgiften som betalas via skatten. Som skattebetalare är de dessutom med och bekostar reparationer av gamla svenska kyrkor, men till reparation av synagogorna ges väl ingen kyrkoantikvarisk ersättning. Rättvist? Rimligt?

Göteborgs synagoga, från 1855. Judarna administrerar och betalar sitt eget begravningsväsende genom särskilda begravningsföreningar. Medlemskap i begravningsförening befriar dock inte från den vanliga begravningsavgiften som betalas via skatten. Som skattebetalare är de dessutom med och bekostar reparationer av gamla svenska kyrkor, men till reparation av synagogorna ges väl ingen kyrkoantikvarisk ersättning. Rättvist? Rimligt?

Är inte det ganska överspelat i ett samhälle som inte längre har en statskyrka? Vad för typ av byggnader går in under benämningen ”kyrkobyggnader”, i lagens ögon. Lyder även äldre frikyrkor, katolska och ortodoxa kyrkor, moskéer och synagogor under denna lag? Om inte, hur motiverar man det?

Under 1800-talet växte Sveriges befolkning. Städerna fick nya stadsdelar som alla givetvis behövde ha en egen kyrka. Sedan inträffade sekulariseringen. Befolkningen växer än, men kyrkogåendet minskar. Sveriges större städer dräller av 1800-talskyrkor, som knappast i samtliga fall kan vara unika arkitektoniska mästerverk. Hur länge kan vi hålla på och bevara alla dessa 1800-talskyrkor? Hur mycket pengar kostar det kyrka och stat årligen?

Kan vi inte dra en historisk gräns och bevara allt som är från 1700-talet och äldre, men sålla friskt i 1800-talsfloran? Visserligen kan jag tänka mig att de äldre kyrkorna är de som verkligen drar pengar i underhåll, men de är å andra sidan viktigare att bevara. Vi ska förstås inte riva allt från 1800-talet, men rätt många kyrkor av 1800-talsmodell kommer ju även framgent att användas.

Varför har vi så fruktansvärt svårt för att riva kyrkor?

Under rubriken När Gud blir sambo med kulturen skrev Henrik Lindblad och Eva Lövgren i SvD, i februari 2014:

Svenska kyrkan är ett protestantiskt samfund, men har den till synes katolska uppfattningen att kyrkorna inte bara är avskilda rum, utan även heliga platser som invigs innan de tas i bruk – och avlyses om det behövs. I 1571 års kyrkoordning avskaffade Laurentius Petri invigningen. Enligt den lutherska läran var kyrkorna hus för gudstjänster, inte heliga byggnader. Men invigningen och helighetstanken återinfördes 1686 i kyrkolagen och finns kvar i den nu gällande kyrkoordningen.

Rivningen av Gamla katolska kyrkan i Malmö, 1960.

Rivningen av Gamla katolska kyrkan i Malmö, 1960.

Här är något konstigt. L&L skriver att kyrkor invigs innan de tas i bruk, och avlyses d.v.s. avsakraliseras vid behov. Samma sak gör katolikerna, som inte verkar ha så stora problem med att riva sina kyrkor. Att gamla Sankta Eugenia kyrka i Stockholm (1837-1968) fick rivas vid Norrmalmsregleringen är väl en sak, men katolska svenska församlingar har även rivit kyrkor vid behov när man vuxit ur den gamla och byggt sig en ny och större. Är det möjligen så att de svenska lutheranerna som nåt slags mittemellanhållning köper det där med kyrkorummets helighet men inte riktigt accepterar biskopens rätt och kraft att genomföra en avsakralisering? Caroli kyrka i Malmö är ju avsakraliserad. Följer man invignings- och avvigningstanken fullt ut borde det gå alldeles utmärkt att göra vad som helst med den.

Ärkebiskop och kardinal Christoph Schönborn i Wien har en situation att hantera som liknar Svenska kyrkans. Andelen av den österrikiska befolkningen som väljer att vara medlemmar i Katolska kyrkan krymper. Schönborn har valt att ge bort ett par kyrkor till ortodoxa församlingar, som de senaste årtiondena växt kraftigt på grund av krig och oroligheter i näraliggande, ortodoxa länder. Jag tycker det låter perfekt, men inte alla österrikare har sett med blida ögon på detta. Här i Sverige spelar Katolska kyrkan rollen av växande invandrakyrka, och har övertagit enstaka kyrkobyggnader från Svenska kyrkan och från frikyrkor. Jag känner dock inte till att katolikerna fått köpa några älder kyrkor? Nacksta kyrka i Sundsvall är från 1969. Finns exempel på äldre SvK-kyrkor som övergått i katolskt ägo och bruk? Skulle svenskarna klara av att se en av sina 1800-talskyrkor, från den tid då en kyrka såg ut som en kyrka och inte som betongklumpar, bli katolsk eller ortodox?

Nacksta kyrka. Betongklump från 1960-talet, numera övertagen av Katolska kyrkan. Kan SvK tänka sig att ge bort (jaja, sälja) även kyrkor som ser ut som kyrkor, som icke-troende svenssons känner för att gå in och tända ljus i? eller var det just betongklumputseendet som gjorde övergången möjlig?

Nacksta kyrka. Betongklump från 1960-talet, numera övertagen av Katolska kyrkan. Kan SvK tänka sig att ge bort (jaja, sälja) även kyrkor som ser ut som kyrkor, som vanliga icke-troende svenssons känner för att gå in och tända ljus i? eller var det just betongklumputseendet som gjorde övergången till RKK möjlig?

L&L fortsätter.

Svenska kyrkans undersökning från 2007 visar att få människor går till kyrkan för att möta Gud, men de flesta ser fortfarande byggnaden som en speciell plats, ett heligt rum för riter och traditioner. Det kan förklara politikernas och tjänstemännens hantering av kyrkobyggnadsfrågorna. Gud kan ha fått lämna plats för kulturarvet, men heligheten består.

Här slår L&L huvudet på spiken. Detta måste vara vad det handlar om. Frågan är hur mycket svensken är beredd att betala för detta? Personligen skulle jag gärna föreslå politikerna att ändra i den där lagen om kyrkobyggnader, som enligt L&L jämfört med andra länders lagar är fullständigt unikt i sin ambition att slå vakt om och bevara just kyrkobyggnader.

2011 skrev prästen HB Hammar debattartikeln ”Dags att riva svenska kyrkor” i SvD.

Mera kyrktrogna generationer ersätts undan för undan av mera kyrkfrämmande. Det drastiska raset beträffande antalet konfirmerade indikerar vad som väntar. Sedan 1970 har den årliga siffran reducerats till mindre än hälften, från 80000 till 35000. Konsekvensen är ofrånkomlig: kyrkomedlemmarna blir allt färre. Under tiden efter år 2000 har nedgången varit mer än en halv miljon vuxna.

I detta läge, med allt färre betalande medlemmar, gäller det att se om sitt hus, och göra det i tid. Antalet kyrkobyggnader utgör då något utav en tickande bomb. Den aktuella siffran är 3384. Så många kyrkor behövs inte. Värt att notera är att mer än femhundra nyttjas på sin höjd någon gång per månad. I detta läge finns bara en lösning för att klara ekonomin: stäng ett antal kyrkor, eller lägg dem i malpåse. Allra helst: spräng dem!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-riva-svenska-kyrkor_6518146.svd HB Hammar, 2 oktober 2011
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kyrkornas-framtid-beror-oss-alla_6525632.svd Konstvetare, 5 oktober 2011
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/de-kyrkliga-kulturminnena-har-en-sarstallning_6529492.svd Länsstyrelserepresentant, 6 oktober 2011
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kyrkorna-ar-inte-bara-till-for-gudstjanster_6529346.svd SvK, 6 oktober 2011

Han fick svar av en kyrkoantikvarie vid en länsstyrelse som förklarade att

Svenska kyrkan får (…) ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE). Det är värt att observera att det inte handlar om ett bidrag, utan om en ersättning för specifika förvaltningskostnader. KAE är idag statens största samlade stöd till kulturmiljövård.

(…)

Från ett formalistiskt perspektiv finns inga övertaliga kyrkor. Kulturminneslagen gäller och där står det i klartext att ”kyrkobyggnader ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas”. Att riva en kyrka kräver tillstånd av länsstyrelsen. Jag har svårt att tänka mig vilka motiv som idag skulle vara rimliga för att lämna ett sådant tillstånd, med tanke på att staten ställer KAE till kyrkans förfogande, en ersättning som kan ges med upp till 90 procent av den ersättningsberättigade kostnaden.

Stefanskyrkan i Vanadislunden i Stockholm, i "en av de två församlingar i Stockholms stift som är 'experimentförsamling' med uppdraget att söka och utveckla nya gudstjänstformer och sedan förmedla och dela med sig av sina erfarenheter till andra församlingar", enligt SvK:s websajt. Numera bor så lite folk i närområdet att SvK inte riktigt vet vad de ska göra med kyrkorna, därav experimentverksamheten.  Kyrkan är byggd 1904. Omistligt kulturarv som måste bevaras för evigt?

Stefanskyrkan i Vanadislunden i Stockholm, i ”en av de två församlingar i Stockholms stift som är ‘experimentförsamling’ med uppdraget att söka och utveckla nya gudstjänstformer och sedan förmedla och dela med sig av sina erfarenheter till andra församlingar”, enligt SvK:s websajt. Numera bor så lite folk i närområdet att SvK inte riktigt vet vad de ska göra med kyrkorna, därav experimentverksamheten. Kyrkan är byggd 1904. Omistligt kulturarv som måste bevaras för evigt?

I och för sig finns det annat än reparationer som kostar. Ska man ha kyrkan öppen krävs personal, till exempel. För egen del ställer jag mig frågande till värdet i en kyrka som alltid är låst och aldrig används.

Från Svenska kyrkans håll svarade man

Det kyrkliga kulturarvet med dess byggnader är inte bara en resurs för Svenska kyrkan och dess medlemmar utan för hela samhället, som religiösa byggnader och historiska rum, som symboler för trygghet och hopp och som bärare av andliga, sociala och historiska värden.

Om kyrkorna rivs är de förlorade för alltid, det är ett kulturarv som inte kan ersättas. Svenska kyrkans undersökningar visar att det är mycket liten andel av befolkningen som kan tänka sig rivning, och det gäller både medlemmar och icke-medlemmar.

Vi vill behålla så många kyrkor som möjligt och se till att de används. I dialog med staten arbetar nu Svenska kyrkans nationella nivå med en strategi för framtida användning och förvaltning av kyrkor i ett förändrat samhälle. Den handlar till exempel om mångbruk och sambruk av kyrkor och att hitta långsiktigt hållbara lösningar för vård och förvaltning.

Den som skrev för SvK:s räkning var Henrik Lindblad, samordnare för kulturarvsfrågorna i Svenska kyrkan. Ett av L:en som ett par år senare skriver i samma tidning och resonerar om orsakerna till svenskarnas unikt stora stöd till kyrkobyggnaderna som ett slags post-kristendomeffekt… vidden i problematiken med de överblivna kyrkobyggnaderna torde bara öka, och förmodligen ligger den huvudsakligen på HL:s bord.

Jag tror att analysen om effekt av ett postkristet samhälle är riktig. I så fall är det mycket rimligt att det är staten som bär största delen av kostnaderna, inte kyrkan, men personligen vill jag hellre att mina skattekronor ska användas till att bevara gamla industrimiljöer och andra miljöer och byggnader av slag som utan aktivt bevarande över huvud taget inte kommer att finnas kvar. Kyrkor kommer vi att ha kvar i bruk, från alla århundraden, helt utan särskilt stöd därtill.

Irvingianernas gamla kyrka, nuvarande S:t Georgios grek-ortodoxa metropolitkyrka, på Östermalm i Stockholm.

Irvingianernas gamla kyrka, nuvarande S:t Georgios grek-ortodoxa metropolitkyrka, på Östermalm i Stockholm. Färdigbyggd 1890. Får de ortodoxa KAE för att restaurera sin kyrka?

Sankt Georgios kyrka på Birger Jarlsgatan i Stockholm har en mycket ovanlig historia. Idag är det en grekisk-ortodox metropolitkyrka – det sista ordet betyder rimligen att där huserar motsvarigheten till en ärkebiskop, alltså är den motsvarigheten till en domkyrka. Den är byggd av en så vitt känt i Sverige helt utdöd, extremt eskatologisk frikyrkorörelse som tog död på sig själv genom att sluta utse nya ledare, kallade ”apostlar” (givetvis 12 till antalet) för kyrkan. Rörelsen brukar lite oegentligt kallas för Irvingianerna, förmodligen eftersom det formella namnet Katolsk-apostoliska kyrkan leder tankarna så fel. Nya apostlar skulle inte behövas, eftersom tiden närmade sig sitt slut… bara apostlarna kunde viga biskopar, och bara biskoparna kunde viga präster. Därför dog kyrkan ut av sig själv. Förmodligen finns irvingianerna fortfarande kvar som enstaka små lekmannaledda bönegrupper här och var i världen, som i all stillhet fortfarande förbereder Jesu återkomst genom bön. Eftersom man inte har några präster finns ingen som kan predika. Istället läser man upp gamla predikningar från kyrkans storhetstid.

De grek-ortodoxa har alltså hand om Stockholms, vad gäller samfundshistoria, mest unika kyrkobyggnad. Jag undrar om de har råd att sköta den. Tornuret är borta och tornfönstren ser smutsiga ut. Om de skulle söka kyrkoantikvarisk ersättning för att sätta upp ett nytt tornur, i samma stil som den gamla, eller för allmänna reparationer – får de sådan då? Om inte, hur motiverar man det i ett land som inte längre har en statskyrka?

Stockholms stifts domkyrka, S:t Erik, på Södermalm i Stockholm. Får katolikerna KAE när de behöver reparera sin domkyrka? (Eller är de bara glada att slippa lyda under den där lagen, om den hindrar dem från att göra om- och tillbyggnader efter behov?)

Stockholms stifts domkyrka, S:t Erik, på Södermalm i Stockholm. Får katolikerna KAE när de behöver reparera sin domkyrka? (Eller är de bara glada att slippa lyda under den där lagen, om den skulle hindra dem från att göra om- och tillbyggnader efter behov?)

Den katolska domkyrkan i Stockholm är byggd i slutet av 1800-talet. Nästa gång katolikerna behöver reparera sin domkyrka, betalar Riksantikvarieämbetet ut kyrkoantikvarisk ersättning till Stockholms katolska stift? Om inte: är det verkligen försvarbart?

Riv upp 4 kap. 2§ Kulturmiljölagen. Gör lagen samfundsneutral, och sluta upp med ambitionen att bevara varenda kyrkobyggnad så till den grad att det inte går att sälja kyrkor för att använda för andra ändamål. I vissa fall kan man kanske hitta sätt att använda kyrkorna utan att väsentligen göra om dem, men förutom när man överlåter dem till andra samfund bör man riva ut all inredning i koret – allt annat blir smaklöst. Om man inte kan tillåta det ska man göra med överblivna kyrkor som HB Hammar föreslår: riva dem.

Så länge vi har kvar nuvarande system hoppas jag att alla som gillar den nuvarande lagen dels är betalande medlemmar i SvK, och dels inte skatteplanerar.

 

Uppdatering, juni 2016

Kammarrätten har gett den som köpte Caroli kyrka i Malmö har fått rätt att bygga om den.
http://www.dagen.se/klartecken-for-kok-i-sakristia-1.745444

Uppdatering, juli 2016

Kyrkor som katolska kyrkan köpt av SvK: förutom Nacksta kyrka, som nämns och finns på bild i blogginläggen:

Jenny kapell i Västervik.
P4 Kalmar http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=714322
Riksantikvarieämbetet har av något kuriöst skäl bild på kapellet trots att det inte är något direkt fornminne. Förstår jag rätt finns det fornminne på tomten, eller nåt sånt, men varför man då har bild på kapellet övergår mitt förstånd. Det ser ut som en ganska enkel träbyggnad, av ett stuk som liknar en hel del små frikyrkor. Byggd på 1930-talet, hittar jag på annat håll.

Sätrakyrkan, i en stockholmsk förort, såld till Katolska kyrkan för att användas av maroniterna – en av dessa katolska partikulärkyrkor, som använder egen rit.
http://maronitiskakyrkan.org/wp/?paged=18

 

Annonser

2 thoughts on “Riva, sälja eller bevara för evigt – vad ska vi göra med alla gamla kyrkobyggnader?

  1. Ping: Att riva en kyrka | Rebellas andra

  2. Ping: Det är något väldigt skumt med svenskens känsla för kyrkobyggnadens helighet | Rebellas andra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s